LEDARE
Ibland tycker politiska motståndare lika om saker och ting. När man har ett parti som står mitt emellan blocken kommer det också alltid att finnas en möjlighet för någon att hävda att motparten samarbetar med det illa omtyckta partiet i mitten.
Men att olika instanser tycker samma sak betyder inte att de samarbetar.
Samma fenomen förekommer självklart även utanför politiken. Någon gynnas (och missgynnas) oftast av politiska beslut. Det betyder inte att den som gynnas otillbörligt har påverkat politiken att få sin vilja igenom.
Därför blir det lite larvigt när somliga (bland annat Expressens ledarsida) vill få det till att bil-lobbyn står bakom Socialdemokraternas förslag att erbjuda alla som gått ut gymnasiet CSN-lån för att ta körkort.
Dessutom blir blindheten inför landsbygdens förutsättningar tydlig när man hävdar att det blivit enklare att leva utan bil med tanke på den utbyggda kollektivtrafiken och att it-användningen har ökat. Detta tillsammans med urbaniseringen gör att tillgången till ett körkort blivit mindre viktig konstateras det på Expressens ledarsida (Patrik Kronqvist).
För ungdomar som bor i städer eller tätorter med god tillgång på arbete och kollektivtrafik har ett körkort så klart inte högsta prioritet. Men för många i glesbygd är ett körkort ett måste för att få jobb. Och det är svindyrt att ta körkort, man får lita till att ens föräldrar har pengar och därmed blir det en rättvisefråga.
Därför tycker jag att Socialdemokraternas förslag i grunden är bra, konstruktivt och pragmatiskt. Man har ett förslag på en lösning av ett nyckeldilemma för ungdomsarbetslösheten. Dessutom är tillgången till ett körkort en frihetsfråga, nog så viktigt i sammanhanget.
Socialdemokraternas förslag är kopplat till en gymnasieexamen. Syftet är självklart att locka fler att fullfölja sin gymnasieutbildning, nästan alla som lämnar grundskolan går vidare till gymnasiet men många fullföljer inte utbildningen.
Här vill man ju veta mer om orsaken. Om det beror på att man inte klarar kraven måste det in mer stöd. Beror det på att man istället börjar jobba finns inget större akut problem.
(S) vill också sänka åldern för att gå en gymnasieutbildning på folkhögskola, i dag är den 18 år. Man påstår att en elev först måste misslyckas inom det offentliga skolsystemet för att få söka till folkhögskola. Tja, eller kanske jobba ett par år för att samla ny motivation att plugga vidare?
Folkhögskola är en utmärkt utbildningsform men varför ska den konkurrera med den ordinarie gymnasieskolan?
Att stimulera fler att fullfölja sin gymnasieutbildning är bra men det kommer alltid att finnas unga som inte klarar det av olika anledningar. Dessa ungdomar behöver hjälp att istället få ett jobb.
Därmed är denna grupp den kanske viktigaste att stärka med redskap för att komma in på arbetsmarknaden, till exempel genom att erbjuda CSN-lån för att kunna ta körkort.
Därför tycker jag att kravet på genomgången gymnasieutbildning är ett feltänk i det i övrigt utmärkta förslaget.