Köp en lott, Wanja!

Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Politik2009-05-27 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Expressen har räddat Wanja Lundby-Wedin. Åtminstone för tillfället. Det spelar egentligen ingen roll hur det förhåller sig med hennes deklaration och vistelserna tillsammans med maken på LO:s italienska lyxhotell. Sedan Expressen intervjuat och fotograferat en kvinna som påstods vara LO:s ordförande, men i verkligheten visade sig vara en helt annan person, så får kritiken inte riktigt fäste. Expressen försåg Wanja Lundby-Wedin med ett tunt ytskikt av teflon.

Här i Sverige gillar vi att grotta ner oss i privatekonomiska skandaler. Varför har Wanja inte förmånsbeskattats? Oj och ve och suck.
För mig ligger den mest intressanta frågan på ett helt annat plan. Varför i hela friden ska LO vara majoritetsägare i ett hotell i Italien, där man ger rabatter till gästande medlemmar? Varför försätter sig ledningen i den här prekära situationen?

Är det inte bra att ha dessa hotellrum som kan ge semestrande medlemmar möjligheten att gästa främmande land? Nåja, LO-ledningen kan ju uppenbarligen boka in sig med respektive. Men hur är det med medlemsnyttan? Ekonomisajten E24 har räknat på det. LO har 1,7 miljoner medlemmar som får kivas om 175 rum på Riva del Sole. E24 skriver:
"Det går 9 714 medlemmar på varje rum. Det innebär att varje medlem kan tillbringa en vecka på Riva Del Sole vart 187:e år, det vill säga om Wanja med vänner nöjer sig med enkelrum."
Det är rätt uppenbart att LO äger Riva del Sole av andra skäl än medlemsnytta.

Jag kommer att tänka på en annan skandal där en annan socialdemokrat räddades av en egendomlig missuppfattning. Minns ni när dåvarande finansminister Bosse Ringholm 2003 skulle göra sig av med Riksrevisionens obekväma chef Inga-Britt Ahlenius? Det var då han höll den bisarra presskonferensen där han mässade samma inövade svar på alla frågor ett tjugotal gånger i sträck, vilket fick oss att tvivla på att allt stod rätt till.
I den vevan fick Inga-Britt Ahlenius ett provocerande meddelande från Bosse Ringholm på sin telefonsvarare. Ahlenius kallade till presskonferens för att kunna slå tillbaka med det verktyg som Ringholm hade givit henne.
Det var bara ett problem. Det hade Ringholm inte gjort. Meddelandet var i själva verket ett alltför lyckat skämt av en av Ahlenius bekanta.

Bosse Ringholms politiska karriär räddades när löjet kunde lämnas vidare till någon annan. Inga-Britt Ahlenius fick senare en ny framgångsrik karriär (utanför landets gränser) som undergeneralsekreterare i FN och chef för internrevisionen. Vilket har räddat henne från den svenska arbetsmarknadens ättestupa. Hon fyllde 70 i förra månaden.

Är det ett problem att vi låter klantiga makthavare sitta kvar, om deras granskare gör något lika klantigt? Tja, i dag tampas Anders Borg med en besvärlig internationell finanskris. Tänk om Bosse Ringholm fortfarande var finansminister...
Hjälp!