Läget i Ojnareskogen är nu mer förvirrat än någonsin. För det är väl inte bara jag som är förvirrad?
I lördags tog sig mer hårdfjällade aktivister från Greenpeace till platsen och kedjade fast sig vid maskinerna. Under trycket av denna eskalerande lagvidriga aktion - och under tryck från landhövdingen och ett okänt antal av Mellanskogs medlemmar på ön - så valde Mellanskog att avbryta arbetet.
Det skulle inte förvåna mig om det kostar Mellanskog ännu en medlem. Nordkalk.
Förvirringen tilltog senare under helgen när länsstyrelsen tillkännagav att man hittat en anledning att stoppa (den redan stoppade) avverkningen, för att kräva mer uppgifter av Nordkalk.
Jag vet inte om Nordkalk kommer att framhärda med avverkningen och förska möta länsstyrelsens nya krav. Och en ny entreprenör.
Men det verkar ju milt uttryckt vara uppförsbacke. Men oavsett om man tvingas välja att invänta besked från Högsta Domstolen, så är det ju ingen konflikt som har försvunnit. Den har bara blivit mindre akut.
Det troliga scenariot är ju fortfarande att Högsta Domstolen inte kommer att fatta något beslut som förhindrar kalkbrytningen. Det beslutet tog ju Miljööverdomstolen redan för tre år sedan och Högsta Domstolen valde då att inte ta upp ärendet.
Vad händer då, när brytningsmotståndarnas sista halmstrå brustit?
Alla de som vädjat till Nordkalk om att invänta Högsta Domstolens besked - kommer de då att acceptera läget och låta Nordkalk fortsätta avverkningen och förberedelserna för kalkbrytning? Om inte, hur kommer landshövdingen och länsstyrelsen då att agera? Är det lagen eller god PR som är viktigast?