LIBERAL KRÖNIKA
I en gammal reklamfilm visas ett företag där allt går åt helvete. Orsak: I stället för att ta in experthjälp fastslår vd:n att kompetensen finns i huset. Vad han skulle ha gjort i stället? Ringt Poolia.
Till skillnad från den dumsnåla vd:n är den engelska staten inte rädd för att be om hjälp, om än inte från Poolia. Grundskolor med stora utmaningar, som gång på gång underkänns av Skolinspektionen, stängs. Därefter går en sponsor eller ett expertteam in och tar över skolan, kommunerna som har ansvaret till vardags kopplas bort, ledningen sparkas, lärarna får söka om sina tjänster och skolan ställs direkt under staten. Den nya skolledaren får tillgång till coachning och ett nätverk av andra som varit i samma situation. Nu ska resultaten höjas och det räcker uppenbarligen inte med den kompetens som fanns i huset.
De återstartade skolorna, som kallas academies, diskuterades och dissekerades i slutet av förra veckan, när tankesmedjan Timbro arrangerade en studieresa med fokus på academies och den engelska skolinspektionen. Även om man inte rakt av kan ta ett engelskt koncept och tro att det ska fungera i Sverige, finns det ingenting som säger att det svenska skolsystemet inte kan norpa russinen ur den brittiska tekakan. För filmer om skräckinjagande internatskolor till trots, så finns det en hel del att lära, exempelvis just det faktum att kommunala skolor som inte levererar stängs.
Den svenska motsvarigheten skulle kunna vara att staten tvångsförvaltar skolor som trots stöd och påtryckningar inte lyckas hålla måttet. Inte för att statligt ägande och en ny ledning löser något per automatik, utan för att en verksamhet som kommit in i en negativ spiral kan behöva en nystart för att vända uppåt. Dessutom är ett bra ledarskap – vid sidan av bra lärare – en förutsättning för att skapa en bra skola.
En annan sak som är slående är den engelska skolinspektionens pedagogiska arbete. En inspektion resulterar inte enbart i en byråkratisk rapport. Skolinspektionen gör även en förenklad ”föräldrarapport”, som kan fungera som underlag när föräldrar ska välja skola, samt en gradering av skolorna på skalan enastående, bra, behöver förbättras och underkänd. Skolor som placeras i de två sista kategorierna får stöd och coachning för att höja sig – något svenska skolor inte får.
Med tanke på den betygsdebatt som länge har haglat i Sverige, där betyg motiverats med att de till skillnad från mer nyanserad information är tydliga, är det märkligt att inte den svenska skolinspektionen gör likadant. På samma sätt som elever och föräldrar vill veta om eleven precis har klarat godkänd eller om hen är nära ett A, är det givetvis högintressant om skolan man överväger att välja är en A-, B- eller C-skola.
Om det är något det svenska skolsystemet bör lära av det engelska är det just tydlighet och beslutsamhet: Betygsätt skolor, stöd dem i förbättringsarbetet och stäng dem som inte levererar. Dessutom kan det vara värt att ha i åtanke att kompetensen inte alltid finns i huset.