Läser att Arbetarrörelsens tankesmedja ondgör sig över att "borgerlig press" ägnar sig åt personangrepp på Håkan Juholt. Kan inte låta bli att le lite åt partiets totala brist på egenkritik och självinsikt.
Vad kallar de alla recensioner som socialdemokrater ägnar sig åt av bland andra Maud Olofsson? Eller valfri borgerlig politiker som utmålas som hin håle själv? Sakpolitik?
Lika underhållande är det att läsa hur Gotlands Folkblad bygger upp sin vördnad inför sin nye ledare med hyllningar som vore han Martin Luther King eller Mahatma Gandhi.
Det känns lite tidigt att hjälteförklara Håkan Juholt.
Och det handlar inte om hans person.