■ ■ ■ Jenny Persson hotade mig med stryk i lördags. Jag är skitkass på att slåss så jag väljer att använda orden istället.
Hon nämnde mig förvisso inte, ett retoriskt grepp som gör att hon slipper ta ansvar för det hon skriver: ”vadå det handlade ju inte om dig”.
Det är helt okej att hon angriper både mig och min ledare men jag hade hellre sett ett öppet och ärligt påhopp och inte en lång inledning om hur modig hon är som vågar skriva för att sen utan att blinka baka ihop mig med några som tydligen tycker att mänsklig oro och saklig kritik skulle ”vara Jante”.
Själv har jag helt missat denna pseudodebatt men diskuterar gärna vidare om det jag menar är Jante: när man hoppas att nåt ska gå åt skogen av ren skadeglädje för att det drabbar en person man inte gillar.