Blir inte riktigt klok på argumentationen på Gotlands Folkblad.
Anna Ardin kopplar ihop Gotlänningens skribent, Marcus Persson, med Tea party-rörelsen. När han i en replik utvecklar det resonemang han fört, och som Anna Ardin dragit sina slutsatser utifrån, blir det bevis för att Ardin har rätt? Eftersom han inte förklarar vad det är som skiljer honom från tokhögern i USA. Logiskt? Inte i min värld. Däremot ett klassiskt exempel på metoden/debattfelet guilt by association.
Och i går ville Hans Söderberg på samma sida att jag ska förklara vad Annie Lööf menar i ett debattinlägg genom att förklara vad som utmärker Centerpartiets värdegrund.
Jag representerar inte Centerpartiet och varken vill eller kan föra partiets talan. Det kan däremot Annie Lööf och det var ju just Centerpartiets värdegrund hon beskrev i sitt inlägg på denna sida i tisdags.
Att Hans Söderberg tolkar det som att Centerpartiet förlorat sin själ när en företrädare talar om frihet, trygghet och hållbarhet är en analys som får stå för honom. Jag delar den, föga förvånande, inte.