Klyftornas politik

Politik2011-06-11 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det skulle kosta 15 miljarder kronor att avskaffa barnfattigdomen. Det är ungefär som det femte jobbskatteavdraget, sa professorn i socialt arbete Tapio Salonen i Agenda nyligen.

Apropå David Lindvalls upprördhet över ökningen av barnfattigdomen i Sverige.

Orsaken till den ökande barnfattigdomen är den ojämlika politiken. Moderatregeringen har sänkt ersättningarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen med nästan tio procentenheter. Dessutom har de tvingat tusentals sjuka att lämna sjukförsäkringen helt och hållet genom utförsäkringar. Många har tvingats lämna a-kassan. Detta betyder fler fattiga arbetslösa och sjuka. Även sjuka och arbetslösa har barn. Så uppstår barnfattigdom.

Moderaternas skattesänkningar har gynnat de rikaste mest och försämringarna av a-kassan och sjukersättningen har gjort den fattigaste tiondelen fattigare. Diagrammet nedan är tydligt. Mellan 2006-2009 har den fattigaste tiondelen av befolkning fått minskad disponibel inkomst med 6,6 procent medan den rikaste tiondelen har fått ökade disponibel inkomst med 16,7 procent. Skillnaden har säkert ökat om vi gör jämförelsen idag.

En tydlig effekt är ökningen av socialbidragen på Gotland. Idag är det 729 gotländska hushåll som tvingas söka socialbidrag för att klara sitt dagliga leverne med mat, kläder och annat. De som tvingas söka socialbidrag blir inte rika. De får i snitt 7 300 kronor i månaden. Då måste man vända på varje krona. Det är väl troligt att detta bidrar till en ökad barnfattigdom på Gotland.

Det finns långtidsarbetslösa som det är väldigt svårt att ordna jobb för. Men det finns många arbetslösa som efter en ettårig utbildning skulle kunna få jobb. Men denna väg har Moderatregeringen stängt genom nedrustningen av komvux och Lernia.

Tänk om det ordnades kockutbildning på Gotland och med 25 stycken varje år. Säkert finns många i branschen som inte behöver en treårig utbildning, utan skulle bli bra kockar efter en ettårig utbildning.

En sådan bristyrkesutbildning skulle ge de arbetslösa jobb direkt och många arbetsgivare skulle bli överlyckliga att hitta arbetskraft med rätt kompetens.