Kan vi lita på politikerna?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Han har startat riksdagsfilialer på bibliotek i bland annat Sundsvall och Göteborg och jobbar aktivt med seminarieverksamhet både inom riksdagen för ledamöter och anställda och till allmänheten. Nu senast har han förslagit att bygga om plenisalen till ett mer debattvänligt rum än den är i dag - glest mellan stolarna och bestämda platser för riksdagsledamöterna. Bland annat föreslås en ring av 50 platser längst fram med fri sittning under debatterna - då skapas en mer intim stämning än vad dagens pleniöken gör.
Den högsta att väljas till
Talmansämbetet är den näst högsta position du kan ha i Sverige - den högsta du kan väljas till. Trots detta brukar inte talmän lämna så mycket spår efter sig - ungefär som den kung som har den högsta positionen. Dessutom brukar alltid talmannen bytas ut om majoriteten i riksdagen förändras - en socialdemokratisk regering vill ha en socialdemokrat på posten och en borgerlig vill oftast ha en talman från de borgerliga leden.
Riksdagen är landets parlament och har den lagstiftande makten, men den riskerar alltid att bara bli ett transportkompani - den socialdemokratiska regeringen har under lång tid marginaliserat riksdagen genom att lyfta beslut till sig själva och låst sig till samarbete med enbart miljöpartiet och vänstern. Talman Björn von Sydows statsvetenskapliga avhandling heter "Kan man lita på politiker?". Den är nog en bra utgångspunkt för talmansuppdraget. Hoppas kan man bara på att den förhoppningsvis tillträdande borgerliga majoriteten ser von Sydows gärningar snarare än partibok.
Processen har startats
Visserligen kommer inte Björn von Sydow helt att lyckas med ambitionen att göra parlamentet mer levande, i alla fall inte ensam. Men han har startat en process som han bör få fullfölja oavsett vem som sitter i Rosenbad.
Om det blir en borgerlig regering kan ett fortsatt förtroende för Björn von Sydow vara ett startskott för att sluta partipolitisera allt - från högskolestyrelser till utnämningar av talman, generaldirektörer med flera som den socialdemokratiska regeringen lyckats göra till sin paradgren vid makten.