Kan finska presidentvalet lära Sverige något?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den betydligt jämnare utgången än förutspått förklaras av att valet mindre blev ett förtroendeval, som bedömdes ha gynnat den sittande presidenten och mera ett ideologiskt höger-vänsterval.
Sauli Niinistö och samlingspartiet bedrev också en skicklig valkampanj, "den mest framgångsrika i Finlands historia" enligt egen utsago.
Skrämde med Nato
Finland står Sverige säkerhetspolitiskt närmast och allmänpolitiskt mycket nära varför vissa slutsatser också kan dras för svensk del. Hur valmaskineriet och argumentationen är organiserad ger inte längre garantier för socialdemokratisk framgång.
Huvudorsaken till att Niinistö inte nådde ända fram berodde enligt en valdagsundersökning på hans kampanj för att närma Finland Nato.
Den skrämde många väljare, och det finska folkets majoritet är motståndare till medlemskap i Nato. Detta borde ge en tankeställare även för de tre borgerliga tidningarna i Stockholm som i åratal hävdat att vårt östra grannland är på väg in i Nato, och raljerat över att vår regering inte förstår att haka på.
Finland har traditionellt haft mindre av blockpolitik än Sverige. Blir det mer av blockpolitik nu sedan centerpartiet ställt sig bakom Niinistö och därmed ratat den sittande presidenten och koalitionspartnern socialdemokraterna i regeringen?
På valkvällen ville centerns ledare, statsminister Matti Vanhanen, tona ned frågan och sa att regeringssamverkan fortsätter som tidigare med det program som överenskommits.
Centerledaren har att möta ett missnöje inom det egna partiet, där många kärnväljare valde att bli soffliggare eller rösta på Halonen.
Vad ska de arbetslösa betala
Den tidigare partiledaren och utrikesministern Paavo Väyrynen deklarerade att han kommer att söka återinträde i finsk rikspolitik för att motarbeta ett Natomedlemskap, en ståndpunkt som har stark ställning inom både finska och svenska centerpartiet.
Inspirerad av svenska moderaterna och Fredrik Reinfeldt marknadsförde sig Sauli Niinistö hårt som "arbetarnas president": Välfärden ska betalas med arbete.
Därmed tangerade han kärnan i vad som också verkar bli huvudfrågan i svenska riksdagsvalet till hösten. Vilket pris ska sjuka och arbetslösa betala?
Tarja Halonen profilerade sig ideologiskt genom att varna för ökad nyfattigdom i sitt nyårstal samt ett starkt försvar av omtanken om svagare ställda människor och den nordiska välfärdsmodellen.
Till det vi också hört förut i Sverige var Sauli Niinistös påstående om att han representerar framtiden och socialdemokraterna det förgångna.
S-presidenter i 30 år
Socialdemokrater har kontrat med att nya undersökningar, bland annat av OECD, visar att de nordiska länderna ligger högst i världen och lyckas kombinera kreativitet och tillväxt med ett välfärdssamhälle.
Det är egentligen inte förvånande att ett höger-vänsterval lyfte den borgerlige kandidaten. Socialdemokraterna och vänsterförbundet samlar ca 35 procent av rösterna i allmänna val i Finland, medan vänstern i Sverige fått minst tio procentenheter mera.
Trots den borgerliga övervikten i finska valmanskåren kommer nu landet, och särskilt dess utrikespolitik, att ha letts av socialdemokratiska presidenter oavbrutet i 30 år fram till 2012 genom Mauno Koivisto, Martti Ahtisaari och Tarja Halonen.