Ledare Gotlands Folkblad
I dag firar vi Källkritikens dag, något som är en ny företeelse. Dagen instiftades först 2017 då tidningen Metros projekt Viralgranskaren tog initiativet till dagen den 13 mars. Vilket är samma dag som Viralgranskaren startade 2014.
Projektet gick ut på att granska och analysera nyheter och internetfenomen som blir virala, det vill säga får stor spridning på sociala medier. Det Viralgranskaren gör förutom det nyss nämnda är utbildningsmaterial som kan användas både i skolan och av alla oss andra, för att vi ska lära oss att ta reda på fakta innan vi sprider osanningar eller hårt vinklade inlägg vidare.
Som en del i firandet av Källkritikens dag anordnar Viralgranskaren en heldag på Kulturhuset i Stockholm. Föreläsningarna på dagtid är för skolklasser, men en av dem sänds direkt på Metro.se och Facebook. Så även vi som inte kan ta oss till Stockholm har då en möjlighet att få ta del av en hel del intressanta föreläsare.
Källkritik är något som under lång tid har använts inom journalistkåren och mediavärlden, men sen internet och främst de sociala mediernas tillkomst har vikten av att vi alla vet hur ett källkritiskt beteende fungerar ökat betydligt. Nu är vi alla mer eller mindre publicister, och med det kommer också ett ansvar.
I dag kör Gotlands Media igång en satsning under hashtagen #källklart. Det är de tre nyhetsredaktionerna på GT, GA och Helagotland.se som kommer att synas utifrån deras journalistiska arbete.
Vilka krav det ställs på redaktionerna och hur de tänker inför varje publicering så att allt blir rätt. #källklart är bara i sin linda och om alla tankar och idéer blir verklighet är det något som kommer att bli riktigt bra.
För ordningens skull måste jag nog påpeka att ledarsidorna med vårt åsiktsmaterial har en helt annan roll än den som nyhetsredaktionerna har. Där nyhetsartikel inte ska ha med journalistens egna värderingar eller åsikter, är det precis det som är ledarredaktionernas uppgift.
Där nyhetsredaktionen har ett ansvar att ge så många sidor som möjligt rätt att ge sin bild av nyheten, har vi politiska redaktörer rätt att vinkla och bara belysa en sida av saken. Vi ska givetvis ge möjlighet till de med en annan åsikt att få komma till tals, men det sker inte med automatik, utan genom att vi får in debattartiklar.
Ledarsidornas uppgift är att beskriva politiken och samhället utifrån vår syn, vilket ofta skapar känslor. Vi vinklar det vi skriver, ibland mer och ibland mindre, och det ska inte blandas ihop med nyhetsredaktionens arbete. Därför tycker jag det är fel när våra vinklade, men sanna, påståenden blir kallade fake news av debattmotståndare.
Visst kan vi också göra fel, precis som alla andra, men då går vi också ut med rättelser eller förtydliganden. För även om vi i själva debatten vinklar saker ska fakta vara rätt. Vi har ett lika stort ansvar som nyhetsredaktionerna att ha rätt fakta till våra ledare. Men som jag tidigare skrivit, om glaset är halvtomt eller halvfullt är en åsikt, att innehållet i det halvtomma två decilitersglaset är en deciliter är fakta.