Jultomten handlar på kredit
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det hör till säsongens rapportering att julhandeln väntas slå rekord, men ändå finns det anledning att fundera över hur det kommer sig att svenskarna i genomsnitt väntas handla klappar för sjutusen kronor per person. En del av förklaringen ligger säkert i att många skjuter upp större utgifter till juletid för att ge hela familjen den rakbladstunna tv:n eller solen i Thailand som en klapp. Men det är inte hela bilden.
I boken Nextopia - Livet, lyckan och pengarna i förväntningssamhället, skriver Micael Dahlén om trenden att vara på jakt efter det senaste och känslan att kunna göra vad som helst, just nu. De många och enkla krediterbjudandena som möter oss som konsumenter passar en sådan livsstil som hand i handske. Köp nu, betala senare. Ofta marknadsförs lånen som "räntefria", vilket är långtifrån samma sak som kostnadsfria.
Hushållens skulder ökar år efter år och uppgår nästan till 2500 miljarder kronor. Försök från Riksbanken, Finansinspektion och andra att dämpa upplåningen ser inte ut att bita.
Visst är det bra för ekonomin att vi konsumerar, men de som förtränger väntande avbetalningar när dyra klappar lockar i julruschen borde tänka efter. Jultomten finns inte. Skulderna måste betalas av. Och det viktigaste med julen kanske ändå är att umgås med släkt och vänner, inte att slå in de dyraste sakerna i röda paket.