Socialdemokraterna presenterade sitt valmanifest i går och skrev samtidigt på Dagens Nyheters debattsida.
Så här beskrev de då läget i Sverige i dag.
"Vi gör det mot bakgrund av en kris som hotar själva grundförutsättningarna för att Sverige ska kunna fortsätta vara unikt – både rikt och jämlikt."
De kommer återigen dragande med vrångbilden att "något håller på att gå sönder i Sverige".
Det är socialdemokratin som är trasig.
Att beskriva Sverige som ett land i kris är helt befängt. Visst önskar vi att vi hade det ännu bättre och visst finns det problem.
Men vi är omgivna av europeiska länder som önskar att de befann sig i samma "krisläge" som Sverige. För i en värld som genomgått både finanskriser och lågkonjunktur har de förlorat arbetstillfällen och sysselsättning och arbetslösheten har vuxit kraftigt.
I Sverige har sysselsättningen ökat med 300 000 sedan 2006. Trots ekonomiska kriser och reformer som syftat till att återbörda medborgare i utanförskap till arbetskraften – och med växande befolkning och invandring – har Sverige på så sätt lyckats hålla arbetslösheten på ungefär samma nivå som 2006.
Det innebär tyvärr att alltför många är arbetslösa. Men det är ändå en prestation att Sverige genomgått en stor och unik sysselsättningsökning under dessa år.
Sverige har haft högre tillväxt än andra länder i Västeuropa och vår statsskuld är lägre. Trots (eller på grund av) ekonomisk återhållsamhet har vi ändå lyckats bevara vår samhällsmodell och Sveriges kommuner har aldrig producerat så mycket välfärd som i dag. Även om det finns många som ibland tycker att "det var bättre förr" så finns det ingen guldålder att drömma sig tillbaka till.
Men medan Alliansen nu visar återhållsamhet för att bygga en buffert mot nästa lågkonjunktur, så bränner Socialdemokraterna (stolt) iväg 40 miljarder kronor i sitt valmanifest. Och de tycker att de skapar budgetutrymme för detta genom att höja skatterna på företag och arbete. För att kunna spendera mer så försämrar de förutsättningarna för tillväxt och arbetstillfällen. Bland annat genom att höja löneskatten (den så kallade arbetsgivareavgiften) för unga. Och genom att höja restaurangmomsen för de företag som ger många unga deras första jobb.
Men mycket förblir oklart i Socialdemokraternas valmanifest. Varför då? DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg gjorde sin analys:
– Jag tror att en viktig förklaring är att de efter valet, om S-ledaren Stefan Löfven får möjlighet att bilda regering, måste förhandla både en regeringsplattform och en budget med minst ett annat parti.
Ja just det ja. Detta är ju bara ett valmanifest för ett enda parti med omkring 30 procent av rösterna. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att stort inflytande. Och vad det kan leda till vet ingen. Och minst av alla Stefan Löfven, känns det som.