Region Gotland är den i särklass största arbetsgivaren på Gotland. Av de drygt 6000 anställda är 77 procent kvinnor och 23 procent män. Välfärdsarbetarna i regionens välfärdsproduktion har avgörande betydelse för kvaliteten på den välfärd som regionen kan erbjuda medborgarna. Ganska naturligt utgör kostnaden för personalen en stor andel av regionens budget. 80 procent av skattepengarna går till vård, omsorg och skola.
Om man som politiker vill få ut mesta möjliga välfärd ur de pengar man satsar på personalen, är det nödvändigt att föra en bra och lockande personalpolitik i regionen. Personalpolitik är en viktigt politisk fråga som alla välfärdsivrande politiker måste lägga intresse och kraft på.
Personalpolitikens utformning kan inte bara överlåtas till tjänstemännen. Personalpolitiken är ett viktigt politikområde.
Därför är det mycket bra att den rödgröna regionledningen tagit fram en jämställdhetsplan.
Där finns det självklara att det inte ska förekomma några osakliga löneskillnader på grund av kön. Likväl kan man se att medellönen för män i regionen är 30574 kronor i månaden, utan hänsyn till arbetsvärdering. Medan kvinnornas medellön ligger på 26988 kronor i månaden.
Det skiljer alltså över 3000 kronor i månaden i medellön mellan män och kvinnor i regionen. Kan allt förklaras med att män har högra befattningar än kvinnorna? Knappast. Däremot är det traditionellt högre löner i mansyrken än i kvinnoyrken inom vård och omsorg.
Lika könsbundet är det med heltider och deltider. 85 procent av de regionanställda männen har heltid medan bara 69 procent av de regionanställda kvinnorna har heltid. Alla vill inte ha heltid, men det finns säkert många av drygt 30 procent deltidsarbetande kvinnorna, som vill ha heltid, om cheferna kunde organisera vettiga scheman, utan delade turer och många byten av arbetsplatser. I Nynäshamn har man löst problemet.
Om man vill minska personalkostnaderna kan man göra de enkelt för sig och bara säga upp 200 anställda, så har man minskat kostnaderna med 100 miljoner kronor. Men då måste man också se vilka konsekvenser det får på de som är kvar i form av övertid, ökad sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera ny personal.
Dessutom brukar brist på personal leda till många timanställda, som blir väldigt dyra att administrera och det blir sämre vård och omsorg för brukarna, som då möter många nya ansikten varje dag. Återigen handlar det om att väga kortsiktiga nedskärningar mot smarta helhetsseende investeringar, som ger heltider, bättre välfärd och samtidigt minskar sjukfrånvaron och personalkostnaderna.
Förverkligandet av alla målen i den jämställdhetsplan som fullmäktige beslutade om i måndags, ligger på regionens alla chefer. De ska se till att alla målen uppfylls och genomförs. Därför är det oerhört viktigt att satsa på bra chefer i regionens alla verksamheter. Cheferna har stor betydelse för stämning och kultur på regionens alla arbetsplatser.
Jämställdhet är inte något som finns av sig självt. Jämställdhet måste återerövras och befästas varje dag av män och kvinnor. Männen härskar i könsmaktsordningen.
Därför har det avgörande betydelse att männen inte är tysta, utan agerar kraftfullt för att ständigt öka jämställdheten på alla plan. Så också inom personalpolitiken i Region Gotland.