Inrättande av ett barn- och elevombud, samt en äldreombudsman. Båda dessa önskemål har lämnats politiskt till regionfullmäktige och ska behandlas nästa vecka.
Behoven anses dock redan vara fyllda genom befintligt regelverk för båda kraven (kort sammanfattat).
I regeringen slåss partierna om att lägga förslag om samma sak: en myndighet som ska ha tillsyn på äldreomsorgen för att undvika vanvård och att företag räknar kronor hellre än ser till att de gamla får god vård och omsorg.
Somliga partier vill förbjuda privata aktörer att driva företag som sysslar med vård och omsorg. Med ungefär samma argument som regeringens nya myndighet.
Jag bara undrar: varför inte använda befintliga myndigheter för att se till att samma myndigheters beslut, krav och riktlinjer följs?
Vad är problemet?
Det finns regler för tillsyn redan i dag. Problemet är (förmodligen?) att myndigheterna inte har resurser att se till att tillsynen kan genomföras på sådant sätt att den fyller sin funktion.
Men att skapa ytterligare centraliserade funktioner för tillsyn känns som att gå över ån efter vatten. Risken är också uppenbar att den nya myndigheten placeras i storstäderna istället för att fler arbetstillfällen skapas lokalt.
Meddelarskyddet ska självklart gälla alla, oavsett privat eller offentlig regi. Det är verksamheten som ska vara utgångspunkten, inte hur utövaren är organiserad.
Det bör inte heller bara vara en rättighet utan en skyldighet för anställda att anmäla när en verksamhet bryter mot alla fina policyer och regelverk. En Lex Maria för all verksamhet som utför välfärdstjänster, oavsett om det är vård eller byggen av arenahallar där det förekommer korruption och mutor.
Att skapa nya organisationer för att de befintliga inte fungerar känns inte som en bra lösning på problemet.