Inte orimligt att vägra försämringar

Politik2013-01-23 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Låt mig göra det fullständigt klart från början: jag kritiserar ingens åsikter eller ställningstaganden i frågan om den framtida Gotlandstrafiken.

Jag tycker att alla planer och förslag har värdefulla poänger och ser ingen vits med att skapa prestige eller låtsas att alla är så himla överens om allt.

Det jag invänt mot var den osmakliga misstänkliggörandet av Ted Ljungqvist som kanaliserades i en stort uppslagen artikel i GA i lördags. Man hänvisade till en utbredd kritik som dock bara fick röst genom två personer, båda offentliga och knappast representativa för den stora allmänhet som demonstrerade för rättvisa i somras eller som skrev på de namnlistor med samma krav.

Jag tror det finns mycket att granska i statens avtal med Destination Gotland och självklart är företaget mån om att skapa lönsamhet. Men därifrån till att kalla dem lurendrejare är steget långt.

Att det finns krafter som vill misskreditera Gotlandsupproret och Gotlandsbolaget blev ännu tydligare i går då det framkom att någon effektivt spridit ett rykte att det var Gotlandsbolaget som betalat helsidesannonserna i Svenska Dagbladet. (Att regionen betalat en stor del av annonserna var för mig en lika stor nyhet, varför var man inte öppen med detta från början?).

Jag tycker också att det är märkligt att beskriva att Gotlandsupproret har svängt från att ha priset i fokus till att bara kräva oförändrad hastighet. Den folkliga uppslutningen har så vitt jag vet alltid gått hand i hand med Region Gotlands officiella linje: de gotländska ståndpunkterna. Med grunden att Gotland inte ska få sämre förutsättningar när infrastrukturen i övriga landet ständigt förbättras.

Varför Plan B-sympatisörerna kallar detta att ”gotlänningar bara gnäller” och ”ropar på mer pengar” är för mig svårt att förstå. Jag ser ingen orimlighet i att vägra acceptera försämringar för en så grundläggande faktor för en regions möjlighet att konkurrera: infrastrukturen. Tillgången till tillförlitliga transporter och just-in-time-kraven är ingen liten bisak det är huvudsaken.

För turismen gäller inte samma krav, här finns det en stor utvecklingspotential genom långsammare båtar till lägre priser och Plan B-tanken med att se hela resan som en är intressant och värd att spinna vidare på.

Men det får inte ske på bekostnad av de goda förbindelser vi är beroende av alla dagar om året.

Alla inspel och idéer om bra lösningar för den framtida Gotlandstrafiken är välkomna. Alla får tycka precis vad de vill. Men det här med att misstänkliggöra och svartmåla olika aktörer utan belägg tycker jag vi kan lägga av med.