Inte kreosot (den här gången)

Fotot taget i annat sammanhang. Foto: Fredrik Persson/Scanpix

Fotot taget i annat sammanhang. Foto: Fredrik Persson/Scanpix

Foto: Fredrik Persson

Politik2009-10-21 00:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När vi först inte fick reda på om kvigorna i Vall dött av kreosot så var det helt i linje med hur det brukar vara när det rör frågor kring Södervägs brädgård. Kommunen och markägaren kunde inte komma överens om vem som skulle betala provtagningen och analys.
Men otypiskt nog löstes knutarna i den konflikten under gårdagen. Man nådde en kompromiss, där kommunen betalar för kreosottestningen men inte för resten av analysen. Och alla kunde få reda på att det inte var kreosot som dödat kvigorna.
En sådan tur att Naturvårdsverket inte behövde blandas in i bråket om notan den här gången.

Så fort har det nämligen inte gått att dela upp räkningen för saneringen av den kreosotförgiftade brädgården i Vall. Naturvårdsverket har pengar för saneringar, men ser helst att förorenaren betalar. I det här fallet ledde det till att Naturvårdsverket pressade kommunen att försöka tvinga förorenarens arvtagares arvtagare att betala. (Det är inget skrivfel. Sylve Jakobssons enda "brott" var att han ärvde dödsboet efter den släkting som i sin tur ärvt fastigheten med brädgården.)

I maj i år underkände miljödomstolen kommunens krav på Sylve Jakobsson. Efter kvigornas död i somras började det röra på sig. I början av september beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden sig för att driva på för en sanering. Nämndens ordförande Mats-Ola Rödén (FP) förmedlade att Naturvårdsverket (efter år av processer), nu klassade situationen som akut.

Men nu vet vi fortfarande inte hur det blir. Ska den av (bland annat) kreosot förgiftade marken saneras? Kan den saneras? Naturvårdsverket måste ha en annan syn på hur man agerar när något är "akut" än de flesta av oss andra.
På Naturvårdsverkets hemsida hittar jag rapporten "Lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet 2008" där man listar förorenade markområden länsvis. På Gotland listades då tio olika förorenade markområden, däribland Södervägs Brädgård. Samtliga placerades i "Riskklass 1", men inget av dem klassades då som akut. Och bara listan över "akuta objekt", till vilka Södervägs brädgård ännu inte räknades, omfattade då 30 markområden i hela Sverige.

Det är mycket av vår jord som ligger på Naturvårdsverkets bord. Men just eftersom ärendena hopar sig så är det ju onödigt att dra på dem. Är det för övrigt inte ett egendomligt sammanträffande att Södervärns brädgård klassas som ett "akut objekt" först efter att verket ägnat åravis åt att processa om vem som ska betala?