Svenska Kyrkan på Gotland har den senaste tiden inte framstått som den mest moderna och extroverta.
Biskop Sven-Bernhard Fast gick i början av september ut med direktiv om att församlingarna ska be för varandra. Man kan tycka att det kanske finns mer behövande i vår värld att be för. Jag förstår att det ena inte utesluter det andra men greppet känns väldigt introvert.
Det är också lite svårt att inte koppla ihop det med den då pågående utredningen om oegentligheter i Visby domkyrkoförsamling.
I går berättade GT att kyrkan lägger åtta miljoner kronor på att renovera en gammal orgel. Kyrkans historiska och kulturella värden är viktiga att bevara men frågan känns ändå inte helt rätt i tiden.
I veckan blev det också klart att brottsmisstankarna i samband med hanteringen av det kyrkoantikvariska stödet till Visby domkyrkoförsamling är nedlagda. Det går inte att styrka brottsligt uppsåt för de inblandades kreativa sätt att dokumentera projektet med museet på domkyrkans vind.
I och för sig har straffet redan verkställts, genom att pengarna för innevarande år frös inne. Nödvändiga insatser i våra kyrkor får därmed vänta i hopp om att ordningen återställs till nästa ansökningstillfälle.
Det trista är att det blev en kollektiv bestraffning som drabbade alla församlingar.
Jag tror inte någon har trott att det funnits ett brottsligt uppsåt, eller misstanke om att någon personligen haft vinning av det bedrägliga beteendet.
Men att medvetet intyga något man vet inte är sant är däremot ett bedrägligt beteende och även om det rättsliga efterspelet uteblir så har de berörda ett förtroende att reparera.
Jag hoppas att Visby domkyrkoförsamling inte stoppar huvudet i sanden och tror att allt är glömt och förlåtet i och med den nedlagda förundersökningen.
Där verkar domprost Mats Hermansson ha rätt inställning: "Nu kan vi gå till botten med våra rutiner som inte varit tillfredställande. Vi får en ordentlig genomlysning och tar detta på största allvar", sa han till GT i går.
Ärkebiskop emeritus KG Hammar var nyligen på besök på Gotland. I en intervju i GT sa han något mycket klokt där jag hoppas att han kommer att bli sannspådd:
"Redan i dag ser man att det tas ett större ansvar av människor inom kyrkan i små fattiga församlingar i glesbygden. De vet att ska det bli någonting så beror det på dem som bor och verkar där, och det kan vara en lockelse. I stora städer är det lätt att tycka att någon annan ska ta ansvar. I framtiden så tror jag att arbetet i glesbygden kommer att ge modeller för att ta vara på inspirationen".