Hanna Westerén tror att jag är konspiratorisk när jag antyder att Socialdemokraterna är ganska nöjda med att slippa ansvaret för hälso- och sjukvårdsnämnden och barn- och utbildningsnämnden.
Det får hon ju tro, själv är jag kanske mindre konspiratoriskt lagd än vad som vore önskvärt men när jag läste om barn- och utbildningsnämndens beslut om budget förstod jag ärligt talat inte nånting.
Det andra som slog mig var om det varit det här som varit taktiken från början? Sätta igång en gigantisk process med målet att ifrågasätta varenda skola på Gotlands landsbygd för att i istället planera för neddragningar på annat håll?
För nu är det plötsligt bara tre miljoner som ska sparas på grundskolan. Det betyder kanske en eller två skolor som nu ligger i farozonen. Och vi vet fortfarande inte ett enda dugg om hur politikerna i den rödgröna ledningen tänker strategiskt i denna fråga.
Och jag är ledsen Håkan Ericsson, om du förväntar dig att det ska vara oppositionspartierna som kommer med detaljförslag om vilka besparingar som ska göras så får du nog tänka om.
Det är faktiskt Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som har majoritet och ansvaret att styra upp verksamheten. Både den som måste tas bort och den som ska vara kvar.
Varför efterlyser du inte de rödgröna förslagen? Det är dessa som kommer att bli verklighet, inte vad oppositionen vill.
Senast Stavgard var utsatt för besparingsförslag var 2009 då dåvarande nämnd ville spara 225 000 kronor på verksamheten. Förslaget ledde till stora protester och lägerskolan hade starkt stöd från allmänheten. Besparingsförslaget genomfördes aldrig efter att politikerna lyssnat till de berörda och till opinionen.
Nu ska 450 000 kronor sparas på Stavgard och det finns ingen tid för protester eller upprop.
Dessutom ska man dra ner på pengarna till förskolan.
Något som våren 2009 startade Föräldraupproret. Alla som var med då minns det enorma engagemanget för att värna förskolan från neddragningar.
Nu är beslutet klubbat, ingen tid att starta något uppror eller demonstrationer.
Fokus har varit helt riktat mot de besparingar som politikerna lyft upp till dialog: skolorna på landsbygden. Nu är beslut fattade om helt andra verksamheter där det inte getts möjlighet för vare sig reaktioner eller aktioner från allmänheten.
Jag tror inte att många var beredda på denna vändning.