Ingen marknad för hemmamän
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Gäller inte frågan lika mycket män? Hemmafruar går bra att tala om, men hemmamän? Det är verkligen en marginaliserad grupp.
Alltså, de tjuren Ferdinand-typer som hellre är hemma vid hemmets lugna härd än ute på marknaden och måste hävda sig.
Det är inte många kvinnor som vill ha en hemmaman att försörja. För män verkar det inte vara något större problem att vara huvudförsörjare, men för kvinnor?
Det är lite märkligt. Det finns många kvinnliga strebrar och karriärister. Betala för hemtjänster kan de göra, men att ha en hemmaman duger inte. Det tycks vara mer skämmigt att ha en hemmaman än en hemmafru. Märkligt.