Ingen karnevalsyra i Berlin
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Anledningen är nya siffror som visar att över fem miljoner tyskar - drygt 12 procent - fortfarande går arbetslösa.
Det var arbetslösheten som storkoalitionen under kristdemokraten Angela Merkel skulle ta itu med. Det tyska ångloket har puffat igång, men långsamt. Tillväxten ligger på någon dryg procent, men det är ändå inte det största problemet.
Dyrt att lägga ner
Tyskland sitter i samma rävsax som andra gamla industriländer i Västeuropa - höga lönekostnader och tunga sociala kostnader samtidigt som globaliseringen ökat konkurrensen dramatiskt. Företagen anpassar sig genom att skära ner kostnaderna eller flytta ut jobben.
Skyhöga avvecklingskostnader - Electrolux får betala över en miljard för att lägga ner en enda fabrik i Tyskland - löser inte problemet.
Facken jublar över den bästa sociala plan som förhandlats fram i Tyskland, men jobben försvinner lika fullt. Och det lär dröja innan Electrolux lägger en ny fabrik i Tyskland.
Regeringen Schröder hade tagit itu med anpassningen med sin Agenda 2010. Den kritiserades av kristdemokraterna som otillräcklig och den förlorade han valet på. Planen är nu obetydligt omstöpt storkoalitionens politik, men genomförandet går långsamt.
Ett av de få konkreta besluten är att ungdomar inte får bostadsbidrag om de flyttar hemifrån utan jobb. En höjning av momsen till 19 procent från och med nästa år muntrar väl inte heller upp tyskarna.
Sociala nedskärningar
Under tiden ägnar sig medierna åt att skrämma för kommande nedskärningar i till exempel det rätt generösa sjukvårdssystemet.
Det är lätt att gissa vilket parti som får ta mest politiskt stryk i diskussionen om arbetslöshet och sociala nedskärningar. Socialdemokraterna sitter till yttermera visso med finans-, arbetsmarknads- och sjukvårdsministerierna.
Annars rullar koalitionen på utan större friktioner. Partierna har jämkat ihop sig i de flesta frågor. Kristdemokraterna har överraskat genom att närma sig socialdemokraterna i till exempel familje- , miljö- och konsumentpolitiken, inklusive jordbruket. Schröders höga svansföring gentemot USA har tonats ner något, men i stort sett ligger även utrikespolitiken fast. En av Schröders medarbetare är för övrigt utrikesminister.
CDU:s rörelse mot mitten underlättas av att det konservativa systerpartiet CSU:s ledare Edmund Stoiber efter en del sicksackande mellan Berlin och München valde att stanna i Bayern. Samarbetsviljan stärks kanske också av att båda partierna var rätt tilltufsade efter valet.
Merkel uppskattas
Det gällde inte minst Angela Merkel själv. Hon hade sumpat en jättechans att vinna en avgörande seger över socialdemokraterna och installera en rent borgerlig regering i Berlin.
När hon utsågs till kansler i oktober, var förväntningarna på henne minimala. Kanske just därför har hon på sistone nästan höjts till skyarna för sitt sätt att leda Tyskland. I alla fall i resten av Europa där man uppskattar hennes pragmatism och försynta framtoning.
Det verkar som om även tyskarna fått nog av dominanta ledare och nu satsar på en arbetshäst. I ett land där det mest upphetsande beslutet just nu verkar vara att införa utegångsförbud för katter, passar den ordentliga prästdottern från Östtyskland perfekt.
Men smekmånaden kan snart vara över. Tre delstatsval i slutet av mars kan ruska om regeringskoalitionen och sätta Merkels ledaregenskaper på större prov än hittills.