Borgerligheten har all anledning att gaska upp sig, även om det kom en ny förtroendemätning från Sifo i går som Annie Lööf nog bör undvika att använda som kvällslektyr. Opinionsläget är trots allt bättre nu än det var för fyra år sedan. Om Alliansen bara lyckas samla ihop sig, så finns alla förutsättningar för förnyat förtroende.
Det beror inte bara på egna kvaliteter. Ledaren för det största oppositionspartiet går nu in i något som borde kunna vara en festvecka, men som kommer att innebära avsevärda prövningar av tålamod och styrka.
På onsdag är första dagen för en hejdundrande partikongress. Den har inte samma tyngd som när Socialdemokraterna var det statsbärande maktpartiet, men partiet är fortfarande stort och brett nog och har traditionerna för att kunna arrangera ett rejält spektakel.
Stefan Löfvens problem är att partikongressen kan komma att knyta sänken vid hans fötter. Medlemmarna kan bestämma att Socialdemokraterna kan bli något helt annat än den rörelse som Löfven vill leda i valrörelsen. Det kan bli Håkan Juholts parti, fullt av romantiska svärmerier för en förgången tid.
Vänsterledaren Jonas Sjöstedt gjorde i en debattartikel i Dagens Nyheter i förrgår sitt bästa för att bygga upp Socialdemokraternas vänsterflygel inför kongressen. Han skrev utförligt om den vänsterpolitik som han vill regeringssamarbeta med Socialdemokraterna om.
Sjöstedt bidrar på detta sätt med att peka ut Löfvens svagheter som eventuell regeringsbildare. För det första går det två djupa sprickor genom den splittrade rödgröna oppositionen och vi vet ingenting om hur de tänker jämka sina olika viljor.
För det andra går det sprickor också genom Löfvens eget part och det finns en stark fallang som tycker att Sjöstedts locktoner är ljuv musik.
Ett tredje problem är att Löfven får mycket svårt att bilda regering även om den rödgröna blir större än Alliansen, så länge som Sverigedemokraterna lyckas få en vågmästarroll.
Partikongressen kan bli en mycket prövande övning för Löfven och försätta honom i en mycket svår situation. Däremot finns det inte många problem som partikongressen kan lösa åt honom. Även om allt går som Löfven vill så kommer han fortfarande att få brottas med två besvärliga tänkta koalitionskamrater och ett besvärligt parlamentariskt läge.