Inbrotten måste också klaras upp

Politik2014-06-24 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Alla som någon gång har utsatts för inbrott i sitt hem vet hur obehagligt det är. Därför är det bra att Alliansen är tydliga med att de vill prioritera att bekämpa bostadsinbrott om de får fortsatt förtroende i riksdagsvalet i höst. På Dagens Nyheters debattsida i måndags skrev partiledarna att de vill utgå från den kränkning ett inbrott innebär och skärpa straffen.

Så som lagstiftningen ser ut i dag utgår straffet för ett inbrott från stölden och det ekonomiska värdet på sakerna som blir stulna och går normalt under rubriceringen grov stöld. Alliansen vill istället att själva inbrottet och kränkningen av att någon brutit sig in i ens hem ska spela större roll när straff döms ut. ”Straffet för att bryta sig in i någons hem ska bli mer kännbart”, skriver partiledarna. För det föreslår de att en ny brottsrubricering, så kallad inbrottsstöld, med en högre straffskala. Frågan är dock om det skulle ändra särskilt mycket i praktiken.

Alliansens vision om att Sverige ska vara ett tryggt land där brott leder till straff är god. Likaså att de följer upp med konkreta förslag. I det här fallet tycks den föreslagna lösningen emellertid inte riktigt svara mot problemet.

Det stora problemet, utöver att brotten från början begås, är att så få klaras upp. Av de 21 000 bostadsinbrott som förra året anmäldes till polisen klarades endast omkring fem procent upp så att en misstänkt bundits vid och åtalats för brottet, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Ungefär så har det också sett ut de senaste tio åren. Och om det inte går att hitta de misstänkta spelar det liten roll om fängelsestraffet höjs med några månader. Visst sänder det en tydlig signal, men i realiteten ändras lite.

Invändningar mot förslaget om att krångla till lagstiftningen med en särskild brottsrubricering har sannolikt en och annan jurist, då hemfridsbrott eller olaga intrång redan finns i lagen. Dessa leder i regel inte till fängelse, utan till böter, och det är snarare påföljden av dessa brott som bör diskuteras för att uppnå önskad effekt. En annan sak att se över är också om den som begår flera brott ska få dem sammanvägda i straffmätningen i samma utsträckning som sker i dag.

Förslaget om att införa en ny brottsrubricering är ett halmstrå i jämförelse med vilka grepp som skulle behöva tas för att faktiskt klara upp brotten. Nu ska dock ingen förledas att tro att oppositionen har presenterat några mer kraftfulla lösningar för ökad trygghet. I den mån väljarna inte hålls i mörker av de rödgröna partierna syns från vänster förslag om sänkta straff och nedskärningar på polisen.

Ska fler brott klaras upp behövs en borgerlig regering som i idé och sak prioriterar rättsfrågorna och sätter människors integritet i fokus. I debattartikeln skriver allianspartiledarna att förslaget bara är ett av flera. Och nog är det bättre att, som också vidrörs i artikeln, ta fasta på hur det nationella och internationella polissamarbetet kan förbättras, så att den som bryter sig in i någon annans hem över huvudtaget åker fast och åtalas för brottet.