Hur långt mellan kyrka och skolsal?
Fylldes tre gånger. Visby domkyrka fylldes tre gånger under gårdagen. Elever och föräldrar på S:t Hans, Solberga och Norrbackaskolan hade julavslutning med massor av sång och musik. FOTO: HENRIK RADHE
Foto: Henrik Radhe
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I går skrev kristdemokraternas före detta partiledare Alf Svensson i en besläktad fråga i Svenska Dagbladet. Det är en rektor som inte vill göra någon arg som gjort Svensson upprörd. En rektor på småländska höglandet som bestämt att man inte skall ha skolavslutning i en kyrka. Så Alf Svensson skriver om ängsliga beslutsfattare som "söker gardera sig för att slippa någon enstaka sekulariserad persons fjantiga gnäll och kritik". Varför skall man inte kunna samlas i den lokal som oftast är ortens vackraste, högtidligaste och mest kulturbärande?
Svensson förklarar vidare hur mycket av vårt kulturarv som blir obegripligt eller svårbegripligt om man saknar kunskap om kristendomen och Bibeln. På operan i Stockholm spelas Batseba och Simson och Delila. För att ta ett exempel.
Kyrkan skall vara skild från staten och den kommunala skolan skall inte vara platsen för religiös förkunnelse. Men skolan kan ju inte heller vara innesluten i en lufttät bubbla utan kontakt med det omgivande samhället. Någonstans måste en linje dras.
Vad skolavslutningar beträffar är jag benägen att hålla med Alf Svensson, även om jag inte är beredd att avfärda dem som är av en annan mening med det förakt som Svensson ger uttryck för. Och om man råkar sjunga en psalm i samband skolavslutningen, kanske om blomstertiden som kommer, så har jag svårt att se att det skulle innebära något övergrepp. Och visst blir en skolavslutning mer av en högtid i en kyrka än i en sunkig hörsal.
när skolan överlämnar undervisningen till en tredje part, då måste man vara försiktigare. Kan en brandman få berätta om räddningstjänsten och hur man skall agera om det börjar brinna? Ja. Kan man i samband med religionsundervisningen bjuda in företrädare för Svenska Kyrkan, eller andra församlingar, för att (under skolans överinseende) berätta om sin verksamhet och sin tro. Ja, det tycker jag.
Är det försvarbart att lämna över fyra lektionsblock till en kyrka, som bland annat ger barnen i uppdrag att skriva brev till Gud? Nej, då tycker jag att man har gått över gränsen.
Skolan kan inte ha beröringsskräck gentemot religionen. Men man kan inte heller sätta sig i knät hos en församling. Även om den formellt har hög anslutningsgrad.
Men skolan används ofta som instrument för indoktrinering. Och oftast har det ingenting att göra med religion. Skolan måste också vara på sin vakt mot miljörörelsen, arbetsgivarna, facket, partierna och... ja, listan skulle kunna göras hur lång som helst. Alla vill de in och påverka innehållit i undervisningen. Somligt bör man ta till sig. Annat måste man värja sig ifrån. Det gäller att använda omdömet.
Skall skolan exempelvis släppa in före detta narkomaner i skolan, som kan berätta om vilket helvete de haft?
Jaha.
Skall skolan släppa in nyfrälsta före detta narkomaner, som kan berätta om vilket helvete Gud räddade dem ifrån?
Den senare versionen fick jag själv höra som elev för snart tre decennier sedan.
Så visst skall man dra en linje någonstans. Men den blir lätt ganska krokig. Men är det egentligen så otäckt att det inte finns några entydiga regler som ger snabba och självklara svar?