Hur är det tänkt egentligen?
Foto: Jönsson Rolf
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Varför har man till exempel valt en modell för omorganisationen där samtliga anställda inom olika personalgrupper plötsligt skall känna sig osäkra på sin anställning? Nackdelarna är uppenbara. Vad är fördelarna?
Jag kan förstå att det kan finnas anledning att inte byta ut en sjukhuschef mitt i ett förändringsarbete, även om det är en konsult som kostar 210 000 kronor i månaden. En chef som ledningen är nöjd med är värd mycket jämfört med en osäker nyrekrytering, följd av en vansklig överlämning. Men hade det inte varit läge att förklara detta mer utförligt?
Det hade också varit bra om man sagt någonting om hur man planerar att använda avgångsvederlagen utan att det får menlig inverkan på vården. Jag vet av erfarenhet från tidigare arbetsplatser att avgångsvederlag inte alltid får de avsedda konsekvenserna. Det är ofta erfaren nyckelpersonal som vill nappa på erbjudandet. Det vore just snyggt om avslutningen på omställningsarbetet blir svåra rekryteringsprocesser för att ersätta personal man betalat för att bli av med.
Omställningsarbetet verkar vara så inriktat att man vill minska antalet undersköterskor och vårdbiträden. Mitt intryck från tidigare organisatoriska omvälvningar i svensk sjukvård, som exempelvis avvecklingen av ett stort antal läkarsekreterare, är att högavlönad och högutbildad personal får ta över allt mer av de arbetsuppgifter som tidigare utförts av understödjande personal. Vi har fler läkare än någonsin tidigare i det här landet. Men de har allt mindre tid att vara just läkare. Hur undviker man att driva denna utveckling vidare?
Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp skriver: "Att arbeta i och ansvara för en verksamhet som kostar mer än det som våra uppdragsgivare beslutat innebär ett ständigt ifrågasättande."
Detta är något som de som är verksamma i privat sektor kanske är mer vana vid. Den ständiga frågan om man kan göra något bättre, effektivare och med mindre personal. Eller om befintlig personal kan ta på sig fler eller andra uppgifter. I grund och botten är det en sund strävan efter förändring. Men processen måste ju genomföras på ett sätt som gör att personalen känner att de får uppskattning för sitt arbete. Att det brister i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare var uppenbart vid vårdstrejken tidigare i år.