Hövding kommer till odukat bord
Ingen bänknötare. Cecilia Schelin Seidegård har inte ägnat sig åt partipolitik. Men hon har erfarenheter från både politiskt styrda verksamheter och näringsliv.Foto: Henrik Radhe
Foto: Henrik Radhe
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Hur fick hon jobbet? Hon lär vara god vän med statsministerns statssekreterare HG Wessberg. Och hon var med säkerhet vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer (1981/82) när HG Wessberg var ordförande. Det är nog ingen nackdel, om man vill bli landshövding.
Men Cecilia Schelin Seidegård har också erfarenheter från både näringsliv och politik, bland annat från läkemedelsindustrin och från arbetet som sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset.
Det är en stor fördel. Den som bara har erfarenheter från politiken tenderar att ha dålig förståelse för näringslivets villkor och behov. Men den som bara har erfarenheter från näringslivet begriper sig ofta inte på politik. Hur ofta har jag inte slitit mitt hår inför naiva och klantiga politiska utspel från näringslivsföreträdare.
Den nya landshövdingen kommer också att ha nytta av sina erfarenheter från den turbulenta sammanslagningen av Karolinska sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus. Hon fick då utstå en del kritik, men visade också prov på att hon har kraft i nyporna att genomföra de förändringar hon fått i uppdrag att genomföra. Det är erfarenheter som hon borde kunna göra bruk av även i nya uppdraget. Jag hoppas att hon inte tror att det är en sinekur att vara landshövding på Gotland. Hennes företrädares öde borde ha övertygat henne om det.
Under den tid som länsrådet Anders Granat klivit in som tillfällig landshövding har känslorna lugnat ner sig. Men det hindrar inte att två grundläggande konflikter måste hanteras.
För det första gäller det att skapa ett förtroendefullt arbetsklimat INOM länsstyrelsen. Det var någon inom länsstyrelsen som ansåg det befogat att spela in den förra chefen, Marianne Samuelsson, och ge vidare spridning till ett internt uttalande. Om det kan man tycka vad man vill, men inte tyder det på en harmonisk arbetsplats.
För det andra är det ännu viktigare att göra något åt den misstro som gotlänningar i allmänhet och näringslivsföreträdare i synnerhet känner inför länsstyrelsen. Det räcker inte med diplomati. En förutsättning är sannolikt något av en kulturrevolution inom länsstyrelsen.
Det är två svåra uppgifter. Och det är dessutom två uppgifter som är svåra att förena.