Att vara bonde är kunskapsintensivt. Det ställer högre krav än att veta hur man bäst odlar grödor och sköter djuren. Man måste också exempelvis vara bra på att gissa vilken typ av produktion som kommer att bli lönsam och man måste kunna hantera de risker som föränderliga priser innebär.
I går berättade gotländska medier om hur böndernas ersättning för mjölken går upp, medan däremot rapspriset har sjunkit från ungefär fyra kronor till cirka tre kronor kilot sedan i fjol.
Men när det gäller rapsen så är det inte säkert att prisfallet drabbar alla bönder som valt att odla raps. Det berättade Erik Persson på Lantmännen för helagotland.se:
– Det går ju att sälja skörden i förtid via terminer och på så sätt minska riskerna vid en prisnedgång. Det har blivit vanligare och vanligare på senare år.
Man kan ha olika syn på värdet på den typen av terminshandel med jordbruksprodukter. Jag kommer att tänka på John Steinbecks roman öster om Eden, som tilldrar sig i Kalifornien. Ni får ha tålamod med mig om jag blandar ihop boken med filmatiseringen av den (med James Dean i huvudrollen).
Romanens handling är alltför omfattande för att återges här, men ett litet segment av den handlar om hur sonen Caleb försöker återvinna den familjeförmögenhet som fadern förlorat i en riskfyllt och misslyckat affärsprojekt. Caleb får ett tips om att ett stort krig (första världskriget) är på väg att bryta ut i Europa. Så han satsar alla pengar han kan skrapa ihop på att köpa bönor av lokala bönder, innan dessa bönor ens har odlats. Allt i tron att priset på dessa bönor ska gå upp när ett krigsdrabbat Europa ska proviantera.
Caleb får rätt och han försöker köpa sin fars kärlek och respekt med de 15 000 dollar han lyckas tjäna. Men fadern vill inte veta av pengarna. Han vill att Caleb ska ge tillbaka pengarna till de bönder han har exploaterat.
Så kan man kanske se det. Spekulanten som parasit. Men hur exploaterade känner sig de gotländska rapsodlare som redan har sålt sina skördar till ett betydligt högre pris än som i dag råder på världsmarknaden?
Säkerhet är värdefullt. Därför kan det vara mycket värt att försäkra sig om ett bra pris på rapsen, redan då man bestämmer sig för att odla den. Istället för att hoppas på att få ett ännu bättre pris senare, samtidigt som man riskerar ett djupt prisfall.
Bönderna har väl alldeles tillräckligt att oroa sig över ändå, som väder och vind till exempel, så varför ska de inte ha möjligheten att försäkra sig om åtminstone någonting när det gäller den framtida skörden?