På Socialdemokraternas hemsida ställs välfärden mot skattesänkningar i ett retoriskt grepp. ”Jobb, skola och välfärd – eller fler skattesänkningar?”, lyder kampanjen som S pumpar ut i god tid före höstens val. Allt för att sätta bilden av att S står för välfärd medan regeringen står för skattesänkningar.
Regeringen har emellertid sagt att det inte finns utrymme för skattesänkningar och att bland annat skatterna på tobak istället ska höjas, så att skolsatsningar ska kunna genomföras. Den konflikt S försöker skapa finns således inte. Så varför fortsätter skattesänkningarna att spöka?
En förklaring kan vara att Socialdemokraterna behöver få ihop sin berättelse. ”Arbetslösheten har bitit sig fast. Skolresultaten faller. Välfärden får allt större brister.” Den bild S beskriver av Sverige på sin hemsida är föga smickrande.
Några belägg för att välfärden för var dag som går skulle få större brister presenteras dock inte.
Vad Socialdemokraterna gör är att försöka skapa en känsla hos människor av att samhället har försämrats under den borgerliga alliansens regering. Och regeringen har de senaste två mandatperioderna mycket riktigt sänkt skatten på arbete – varför skattesänkningarna får bli den enkla förklaringen till varje bristfälligt resultat under samma period.
Det finns ingen anledning att skönmåla verkligheten, för visst finns det arbetslöshet, oroande skolresultat och på vissa håll brister i vård och omsorg. Mer bekymmersamt är dock att lösningen på problemen som unisont presenteras är stopp för skattesänkningar – och rentutav höjningar. Det kan lindra och dölja problemen på kort sikt, men i längden krävs någonting annat. För att skattesänkningar skulle vara dåligt för arbete, skolresultat och omsorgskvalitet, det är en myt.
Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv rapporten ”Höjda eller sänkta marginalskatter för mer resurser till skolan?”. Rapporten klarlägger det tankefel som ligger till grund för idén om att skattehöjningar automatiskt skulle ge ökade offentliga resurser. Rent intuitivt borde höjd skatt förstås leda till mer pengar i statskassan.
Vad som dock missas i en sådan snabb kalkyl är att skattetrycket också påverkar människors beteende. Lönar det sig inte att arbeta kommer antalet arbetade timmar att minska. Här återfinns skillnaden mellan oppositionens och regeringens skattepolitik: Oppositionens förslag slår mot viljan att arbeta. Rapporten visar att oppositionspartiernas förslag om höjd skatt för de med högre inkomst skulle öka skatternas progressivitet och därmed minska arbetsutbudet. Resultatet blir färre jobb och lägre beskattningsunderlag.
Det finns de som säger att de inte vill ha fler skattesänkningar och kan avstå några extra hundralappar i månaden så att pengarna istället läggs på skolan. Skattesänkningar handlar emellertid inte enbart om att medborgarna får behålla mer av sina pengar i plånboken.
Det handlar om att det ska löna sig att arbeta, eftersom det leder till att fler arbetar och betalar skatt, vilket i sin tur leder till att fler bidrar till att finansiera vård, skola och omsorg. Det är skattesänkningarna som har gjort att välfärden har större resurser nu än någonsin tidigare.