I april presenteras Svenskt Näringslivs rankning för företagsklimatet i Sveriges kommuner. I går presenterades de enkätsvar från 200 gotländska företagare som ligger till grund för rankningen.
Att Gotland kommer att sjunka i densamma står utom allt tvivel. På alla punkter utom en går kurvorna rakt ner. Det som klassas lite bättre än förra året är tillgången på kompetent arbetskraft.
Underlaget för rankningen är inte vetenskapligt utan bygger på hur man uppfattar attityder. Underlaget är inte heller representativt eftersom närmare 80 procent av de svarande är män.
Men eftersom undersökningen sett ut på samma sätt under många år är det framför allt trenderna som är relevanta. Och för Gotlands del ser det alltså mörkt ut.
Efter några år av försiktig uppgång störtdyker kurvan sedan 2010.
Även om skillnaderna mellan perioder med olika politiska majoriteter historiskt varit liten talar kurvan de senaste två åren sitt tydliga spår.
Jag är helt övertygad om att den rödgröna majoriteten har alla goda ambitioner som finns. De insatser som gjorts för att öka dialogen med näringslivet är bra.
Men det är när de politiska besluten går på tvärs mot alla goda ambitioner och vackra ord som företagsklimatet skapas.
Signalen den nya majoriteten gav strax efter att de tog över makten 2010 var klar och tydlig. Man tog bort möjligheten för näringslivet att utmana regionen att utföra verksamhet.
Det fanns inget problem, ingen kostnad, inget dåligt exempel. Ändå valde man att som första åtgärd stänga dörren till näringslivet.
Åke Svensson och de andra i majoriteten verkar fortfarande inte ha förstått vilket budskap de sände med detta beslut som dessutom togs på en avgörande missuppfattning. Det är (självklart) fortfarande regionen som bestämmer vad som ska läggas ut på privata utförare och inte men de rödgröna trodde att utmaningsrätten betydde att privata företag bara genom en ansökan kunde ta över vilken verksamhet som helst.
Man vet inte vad som är mest beklämmande, okunskapen eller oviljan.
Sen behöver vi ju bara säga Pjäsen och p-avgifter så har vi den rödgröna inställningen till näringslivet i en liten ask.
Nu om inte förr är det dags att inse att det inte hjälper att inrätta näringslivsråd, eller lyssna tills öronen blöder om man i praktisk handling agerar helt tvärtemot.