Hellre räkna plus än med minus
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag frågar mig varför de egentligen överhuvudtaget behöver förklara sig.
Vad är det som är så provocerande med friskolor som gör vinst?
Tja, det är klart, om man snabbt snickrar ihop en skraltig skola, raggar elever med fagra löften, och plockar ut stora, kortsiktiga pengar under ett par år genom att svälta en dålig verksamhet och göda sig själv, då bör både vi, eleverna, föräldrarna, kommunen och Skolverket ha invändningar. En sådan skola klarar sig inte i längden.
Men om en skola bedrivs långsiktigt med god vinst är det väl bara bra. Om skolan fortsätter vara populär måste den ju göra någonting rätt, och det finns ju inget rätlinjigt samband mellan hur mycket pengar man gör av med i en verksamhet och hur bra den fungerar. Det finns gott om kommunala skolor som är dyra för skattebetalarna och som inte ger någon vinst men ändå ger sina elever en dålig utbildning.
Om en friskola verkat i flera år så ser åtminstone jag vinst som ett kvalitetstecken snarare än som en varningsflagga. Handen på hjärtat, vem föredrar att sätta sina ungar i en skola som med nöd och näppe får det att gå runt?
Sedan vill man naturligtvis se friskolor som vill något MER än att gå med vinst. Men att ekonomin är i god ordning är för en skola, precis som för nästan all annan verksamhet, en grundförutsättning för att den skall fungera väl.
Provocerande vinster förekommer även inom kommunala skolor. Den prisbelönta Rinkebyskolans rektor Börje Ehrstrand får nu löpa gatlopp genom Dagens Nyheter för att han under 15 års tid plockat ut över fem miljoner kronor i arvoden som föreläsare. Det är inte så att han extraknäckt på arbetstid. Ehrstrand har dragit ner sin tjänst till 80 procent just för att få tid med sidoverksamheten.
Skall en rektor få slå mynt av att han driver en verksamhet som beskrivits som framgångsrik? Min första tanke var: varför inte? Varför skall kommunen äga inte bara hans insatser som rektor, utan även de erfarenheter han förvärvat och vill förmedla åt andra? Blir man livegen som kommunanställd?
Å andra sidan: den tidigare prisbelönta Rinkebyskolan har tydligen problem. Om den verkligen har förtjänat sina priser, varför visar då DN:s kartläggning att 52 procent av de som nu går i nian var underkända i något av kärnämnena efter vårterminen i åttan. Nu lovar skolan brandkårsutryckning och extrainkallade lärare. Och denna situation har uppstått då rektorn jobbar fyra dagar i veckan, och använder den femte för att mot arvode åka land och rike kring för att berätta om hur en slipsten ska... nä, hur en pennvässare skall vevas.
Jag tycker fortfarande inte att kommunanställda är kommunens livegna egendom. Men en arbetsgivare har ju rätt att ställa krav på en chef.