Det är lätt att se enkelheten i de små delarna. Vad som är rätt och fel i det långa loppet för var och en av dem. Men när delarna ska fogas samman till en helhet är det svårare att hålla fast vid de enkla ställningstagandena.
I går skrev Jonas Paulsson, Miljöpartiet, i en debattartikel på den här sidan att flygtrafik och kött borde beskattas högre för att vi som konsumenter ska göra miljösmartare val.
Frågan är ju vad man har att välja på. Som Svenska Flygs generalsekreterare Anna Wilsons påpekar i sin replik här intill. För att Miljöpartiets politik och logik ska fungera krävs ju att konsumenten väljer ett bättre alternativ, inte ett lika dåligt eller sämre.
För oss som bor på Gotland kan vi ibland inte välja något annat än flyget. För näringslivet är flyget ett måste.
Miljöpartiet har ofta svårt att se helheten och att koppla lösningarna på klimatkrisen till ny teknik och utveckling, lösningarna handlar oftare om att gå tillbaka och avstå utveckling.
Gotlands andra livsnerv, färjetrafiken, diskuteras av somliga med samma termer. Att vi måste avstå dagens standard eftersom den kostar för mycket för klimatet.
Man anser att det är övermaga av oss att kräva att klimataspekten ska förbises för just vår trafik. Att gotlänningar försöker roffa åt sig oförtjänt av statens pengar, att vi kräver mer än alla andra.
Jag tycker det är tvärtom, vår trafik ska bedömas utifrån samma aspekter som all annan trafik i det svenska infrastruktursystemet.
Gotland är en ö, öar är av naturen omslutna av vatten. Men om vi inte ska kunna konkurrera med andra delar av landet på samma villkor, om allt som handlar om Gotland ska kosta mycket mer, då måste man också inse konsekvenserna.
Gotland kommer inte att avfolkas på ett år eller ens tio. Men folkmängden kommer att stadigt minska medan andelen (välbärgade) deltidsboende kommer att öka.
I den andra vågskålen har vi hur utvecklingen kan se ut med långsiktiga direktiv och en kostnadsneutral trafik för Gotland.
Ingen kan säga med exakthet vad det ena eller andra kommer att leda till.
Men tendenserna åt vardera hållet är glasklara. Och då måste statsmakterna bestämma sig: är Gotland en del av Sverige eller är vi en utpost i Östersjön för rekreation?
Och vem ska i så fall hålla igång denna utpost?
Det är med denna bakgrund jag stödjer Gotlandsupproret för en rättvis trafik till och från Gotland. I morgon har vi möjlighet att använda det nyhetsfokus som är på vår ö just nu för att visa att vi är många och att allt vi vill ha är rättvisa.
Hoppas att vi ses i marschen!