LEDARE
När det nyligen visade sig att förhållandena på det omtalade äldreboendet Koppargården, inte blivit bättre utan snarare sämre (Vårdförbundets tidning Vårdfokus 28 februari) sedan det övertogs i kommunal regi, har inga röster hörts för att förbjuda kommunala äldreboenden.
När Carema drev boendet ledde en rad omständigheter, en del sanna en del rena partsinlagor och lögner, till hela den debatt vi i dag har om vinster i välfärden. En myt om hur Carema skötte boendet blev till sanning och det finns fortfarande de som anför vägning av kissblöjor som ett av de tyngsta argumenten emot privata intressen inom svensk välfärd. Trots att det är en metod som används på alla boenden för att ställa in rätt nivå på inkontinensskydden. Var på vägen detta förvandlades till ett påstående att blöjorna sattes tillbaka på de gamla om de inte var ”fulla tillräckligt” är oklart. Totalt obegripligt är att många fortfarande driver den tesen i sin argumentation.
För det mesta av all verksamhet som bedrivs på det allmännas uppdrag finns regler och kontrollsystem. Ju mindre av kontroll desto mer av dålig följsamhet till systemen. När något fallerar kräver många hårdare regler som första åtgärd fast det hade räckt med att vi följer det regelverk som finns. För det hjälper ju föga att skärpa reglerna om ingen kollar att de följs.
En bransch som förutom att sitta på en nyckelfunktion för samhällets utveckling, ofta pekas ut som monopolistisk och full av karteller, är byggbranschen.
Minst två statliga utredningar har konstaterat att förändringsviljan i branschen är liten, ändå händer inget. Förrän kanske nu?
Finansdepartementet har nyligen lagt fram ett förslag om regler för personalliggare och oannonserade kontrollbesök i byggbranschen med syfte att minska svartarbete och skapa sundare konkurrensförhållanden (DN i går).
Därmed vill man komma tillrätta med det bollande av ansvar som annars kan gälla för ett bygge där en rad olika underentreprenörer jobbar med olika arbetsgivare.
Det finns en enorm spännvidd mellan att arbeta för lägre löner än svenska byggarbetare till att inte följa regler om arbetsmiljö och drägliga förhållanden. Även kunden, den som beställt bygget och den som ska nyttja det, har rätt att veta vilka metoder och förhållanden som gällt under byggperioden. Enligt Arbetsmiljöverket har 44 byggnadsarbetare dött på jobbet de senaste fem åren. Vem vill bo eller jobba i ett hus som krävt människoliv att bygga?Eller där de som överlever jobbade för 25 kronor i timmen?
Inte många.