Det fanns en tid när det var de fattigaste som tvingades bygga i karga, blåsiga lägen precis vid havet, där man var som mest utsatt för elementens härjningar. Nu är havsutsikt hårdvaluta. Och precis som med annan valuta, så kan begäret efter den få människor att begå övergrepp. Ett sådant övergrepp utfördes på Själsö 2010 när tre tallar på en grannes tomt sågades ned och tre andra skadades av en tillfällig och enligt uppgift överförfriskad gäst.
Alkohol kan användas som en ursäkt för mer nyktert uträknade planer. Hur det än är med den saken, så måste brott av den här typen stävjas, om inte rena motorsågsmassakern ska utspela sig längs Sveriges kuster och vattendrag. Om en hänsynslös jakt på utsikt kan utövas utan kännbara efterräkningar, så kan vi vara övertygade om att det är många som kommer att vilja vidga sina vyer.
Sågningen på Själsö renderade ett skadestånd om 174 500 kronor i tingsrätten. I hovrätten blev det 180 000. Men mannen med fogsvansen har nu lyckats ta målet ända till Högsta domstolen. Inför den prövningen har Riksåklagaren yttrat sig. Och föreslår en liten uppgradering av skadeståndet till 181 507 kronor.
Gott så. Jag hoppas att Högsta domstolen finner skäl att gå ännu längre. Det behöver hamras in i rättsmedvetandet, att man inte ostraffat sågar ner träd i någon annans trädgård.