Mediekarusellen kring Centerpartiet tappade både bränsle och styrfart när partiledaren Annie Lööf kom hem från sin semester och med fast hand och utan att darra på manschetten tog initiativet över definitionen av det arbete som nu pågår inom Centerpartiet.
Det verkar som att drevet nått sin kulmen om inga verkliga skandaler nu kommer fram. De behöver inte vara stora saker för att göra stor skada nu med det extrema fokus som är på partiet.
Personligen har jag fått en nyttig lektion i hur medielogiken fungerar kring något som man har hyfsat bra insyn och kännedom om. Just tack vare denna kännedom har jag känt mig trygg i att ärligt ”försvara” processen, trots att det ger så enormt mycket mer ”journalistisk cred” att vara raljant och emot.
Det har funnits många talande och underhållande delar i den bevakning som varit och som säkert kommer att hålla på ett tag till.
I förrgår kunde man nästan höra drevet när det nosat fram skandalen att Annie Lööf för sex år sedan, som vice ordförande i CUF (2006) hade uttryckt sig vara för polyamorösa äktenskap (”månggifte”). Och nu var hon emot. När hade hon ändrat sig och varför?
Det blev dock svårt att koka vidare på något som sagts för sex år av en person som numera är partiledare och därmed inte bara ska stå för sina egna åsikter utan hela partiets.
Expressens reporter Niklas Svensson intervjuade CUF-ordförande Hanna Wagenius i samband med Annie Lööfs presskonferens. Hanna Wagenius beskriver då hur hon ser på nyliberalism och att Centerpartiet och CUF är långt ifrån denna ideologi i sin politik. När hon går därifrån fortsätter Niklas Svensson och hans kollega Karl-Johan Karlsson att beskriva Hanna Wagenius som en extremt nyliberal person som alltså inte alls tycker det hon själv nyss sa utan det som Expressen har bestämt.
Den viktigaste insikten av alla formulerade Annie Lööf i går på DN Debatt, nämligen denna:
”Diskussionen de senaste veckorna har varit lärorik och påmint oss om hur viktigt det är att vi definierar vad vi står för och inte låter andra göra det”.
Det är spännande att se hur Centerpartiet också får stöd i sitt arbete från synnerligen oväntade håll. Lena Mellin, som jag citerade häromdagen när hon försökte göra idéprogrammet till Annie Lööfs personliga förslag, skrev dagen efter en krönika där hon kritiserade alla som sablar ner på alla som har nya idéer.
Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet gav i ett debattinlägg i Sydsvenska Dagbladet stort beröm till Centerpartiets transparenta arbetssätt och ondgjorde sig över hur medierna blåst upp en politisk diskussion inom ett parti till kris och konflikt.
Det finns kritik mot förslaget till idéprogram. Inte tu tal om det. Men den ska varken förminskas eller överdrivas.