Hallen som föll i farstun, byggherren som blev slav

Kongresshallen. Nu något bättre genomlyst.Arkivfoto: Henrik Radhe

Kongresshallen. Nu något bättre genomlyst.Arkivfoto: Henrik Radhe

Foto: Henrik Radhe

Politik2011-05-25 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Från början var det tänkt att kongresshallen skulle kosta 120 miljoner att bygga, och att kommunen skulle stå för 50 miljoner. Men kostnaden blev nästan 190 miljoner. Så kommunen fick stå för 120 miljoner. Pengarna från EU och staten räckte bara till projektets fördyring om nästan 70 miljoner.

Kostnaderna för projektet ökade med 58 procent. Men Region Gotlands kostnader ökade med 140 procent (från 50 till 120 miljoner) innan projektet var klart.

I november i fjol, alldeles för sent, skulle regionfullmäktige informeras om vad som egentligen hänt. Hur kunde hallen bli så dyr? Tyvärr var svaret behäftat med så allvarliga brister att alla partier utom Centern och Socialdemokraterna såg sig nödsakade att återremittera ärendet. Vari bestod egentligen fördyringarna? Vem beslutade om dem? Vem visste vad?

Det var ett pinsamt möte för en annorlunda rödgrön koalition, när C och S försökte klubba redovisningen där och då.

Nu har den anlitande oberoende revisionsfirman äntligen färdigställt sin rapport, och tydligen ska den behandlas på regionstyrelsen redan på torsdag. Innebär det att alla frågetecken rätats ut till snygga utropstecken? Infinner sig den där AHA!-upplevelsen?

Inte precis. Om rapporten vore en väderrapport, så har vi nu något mera klart för oss var dimman finns någonstans.

Men det finns ändå mycket att lära för framtiden. Som att det inte är ekonomiskt klokt att göra stora förändringar i redan upphandlade och påbörjade projekt. Det säger sig självt att det blir dyrt, när en tidigare pressad anbudsgivare plötsligt kan diktera villkoren. Byggherren förvandlas till slav.

Det är också oerhört viktigt att ha en kompetent projektledning och en styrgrupp med ett tydligt och kontinuerligt ansvar för projektet.

Om vi vill lära oss ännu mer för att kunna fattat bättre beslut i framtiden, så vore det på sin plats att även effekterna av kongresshallen utvärderades av en oberoende aktör.

Vi vet hur mycket hallen kostade. Men inte vad den är värd.

Det är ofta det brister i utvärderingen av de projekt som ska ge Gotland en bättre framtid.