Nej det blev ingen verkstad från infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M).
Inget direktiv till Trafikverket om att dagens standard i Gotlandstrafiken ska gälla i den nya upphandlingen. Tvärtom öppnar man för långsammare färjor, även om det ska värderas högt om en operatör lämnar ett anbud med högre hastighet.
När Per Lindskog som suttit med i styrgruppen som jobbat fram underlaget för den nya upphandlingen i går redogjorde för resultatet för fullmäktige var budskapet klart: läget är akut.
Ett enigt regionfullmäktige ställde sig bakom ett uttalande till ministern där man gjorde klart att Gotland inte accepterar att som enda region i landet tvingas till försämrad infrastruktur. När infrastrukturpropositionen i går presenterades fanns två meningar med om Gotlandstrafiken.
De vanliga formuleringarna om att det är viktigt med god tillgänglighet i trafiken. Ord som inte fylls med något som helst innehåll när förutsättningarna för denna goda tillgänglighet ska formas av staten.
Även om den politiska enigheten kring detta krav är total finns det enstaka personer som anser det vara orättfärdigt och oseriöst att kräva både oförändrad turtäthet och lägre priser. Kanske är det för att vi är så vana vid att försvara våra kommunikationer så att vi inte reflekterar när staten än en gång vill försämra vår landsväg. Samtidigt som alla andra landsändar berikas med bättre kommunikationer.
Tågen ska gå fortare, vägarna breddas, tunnlar och förbifarter byggas. Men på Gotland ska det bli svårare att bo och driva företag.
Centerpartiet skriver i ett pressmeddelande att det är mycket nöjt med regeringens rekordsatsning på infrastruktur med sammanlagt 522 miljarder kronor mellan åren 2014-2025: "Säkrad arbetspendling och företagens behov av fungerande godsstråk genom att möjligheter till fler, snabbare och punktligare transporter av både passagerare och gods skapas".
Kanske läggs en skärv av dessa 522 miljarder till Gotland. I propositionen nämns till exempel att förändringarna av hastighetsbestämmelserna lett till mycket försämrad tillgänglighet för bland annat Gotland.
Att Vänsterpartiet kunde briljera med att lova 100 miljoner till trafiken redan nästa år är kanske mer ett spel för gallerierna än ett löfte partiet någonsin behöver leva upp till. Större är bedriften som de gotländska miljöpartisterna lyckats med: att övertyga sitt parti om att miljöaspekten inte får ställas mot Gotlands möjligheter att konkurrera på lika villkor som övriga landet.
Här ligger hela pudelns kärna. Att få rikspolitikerna att förstå att det handlar om att Gotland är en del av Sverige som råkar ligga mitt i Östersjön men som konkurrerar på samma marknad som alla andra svenska företag.