Charlotta Mellanders forskningsresultat har gått som en kall kåre längs den svenska landsbygdens ryggrad. Även GA har skrivit om dem, i en artikel som publicerades precis före jul. Professorn i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping har visat hur Sveriges yngre generation lämnar landsbygden och många större och mindre centalorter någon gång mellan 18 och 25 års ålder. Och vid 30 års ålder har de inte återvänt.
Visst, det kommer inte som en blixt från en klar himmel. Sveriges snabba urbanisering har varit tydlig. Men Mellanders forskning har också visat att det många kommuner hoppas göra – att locka tillbaka dem som än gång gett sig av – inte ter sig som en framkomlig väg.
Men det är inte bara Stockholm, Göteborg och Malmö som växer. Många andra kommuner lyckas attrahera dyna invånare, samtidigt som andra kommuner, med liknande förutsättningar, misslyckas.
Jag växte upp i Värnamo i Småland. Jag lämnade staden. Det gjorde alla jag umgicks med under gymnasieåren också. Allihop. Vad jag vet är det bara en som på senare år har återvänt.
Men det innebär ju inte att Värnamo har utraderats från kartan. Tvärt om har kommunen fler invånare i dag än när jag växte upp. Tack vare ett dynamiskt näringsliv med många tillverkningsföretag och omfattande egenföretagande har Värnamo lockat många nya människor. Många som är nya även för Sverige.
För många andra framgångrika städer är högskolan av central betydelse för förmågan att locka nya invånare. Alla gotlänningar som ska läsa vidare kan inte plugga i Visby – därtill är utbildningsutbudet för klent. Men en högskola kan locka nya människor från hela landet (och längre bort än så).
Här tror jag Högskolan på Gotlands samgående med Uppsala Universitet kan hjälpa Gotland att verkligen förbättra flyttnettot. Med attraktiv högre utbildning kommer det fler studenter till ön och då kan det också bli fler som stannar kvar. Ja, dessa studenter kan själva bidra till att göra Gotland till en mer kreativ och företagsam miljö. Framgång kan föda framgång.
Gotland har inte klarat sig så dåligt. Vi har satsat på att nå 65 000 gotlänningar och bara klarat att ligga kvar på ungefär den nivå vi befinner oss i dag, drygt 57 000. Men det är en framgång jämfört med många andra landsbygdskommuner som tyvärr genomgått en rätt omfattande avfolkning.
Men med goda högskoleutbildningar, attraktiva miljöer och ett bra företagsklimat finns det ingen anledning till att Gotland inte ska kunna bli verkligt framgångsrikt och bli en ännu mer eftertraktad bostadsort året om. Det kanske inte blir dina barn som slår ner bopålarna här, men andras ungar är ju inte heller att förakta.
Sedan har vi också en intern urbanisering på Gotland, mot Visby från landsbygden. Det är ett delvis annorlunda problem, men om Gotland som helhet kan utvecklas med högskola och näringsliv så tror jag det kommer både stad och land till del.