Unga behövs i politiken. Inte bara som rådgivande kommittéer vid sidan av, utan med direkt inflytande i våra demokratiska församlingar.
Om detta är de flesta överens. Andelen unga i till exempel regionfullmäktige är liten. Frågan är om fler blir lockade av Joachim Höggrens (MP) beskrivning av arbetet där dagens GT:
”Jag tänker: gud vad tråkigt det är, vi pladdrar bara en massa strunt”.
Nu finns det en del att göra för att göra politiken mer tillgänglig och intressant för fler, inte bara ungdomar. Men har man grundinställningen att det är tråkigt att diskutera politiska frågor så spelar själva formen inte så stor roll.
Däremot behöver politiker överlag, alla partier, tänka mer på att göra medborgarna delaktiga. Jag kan på rak arm inte nämna en enda av fullmäktiges 71 ledamöter som till exempel bloggar om sitt arbete och sitt personliga arbete i regionen.
Facebook används mest till statusuppdateringar som är som politiska pamfletter av de flesta gotländska politiker som är med där.
När de gotländska partierna vill möta medborgarna går de fortfarande ut och ställer sig på torget. En bra ametod för möten och dialog men det räcker inte. Dialogen måste finnas även i konkreta politiska ärenden, varje dag, inte bara när ett parti driver kampanj.
Slagordspolitik intresserar inte många, inte ens oss som redan är intresserade och tycker att politiska möten är roliga som de är.
Istället skulle jag till exempel vilja veta mer om vilken linje de olika partierna driver i regionens alla nämnder.
Nu får medborgarna, via lokala medier, beslut serverade i efterhand, efter nämndernas sammanträden. När politiken blir anonym och det är bara är kompromisserna i de två blocken som redovisas blir politiken urvattnad och ointressant.
Vill man att fler ska bli intresserade måste man också bli bättre på att tala om vad man håller på med.