Gör inte en Gordon

Politik2008-06-02 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den brittiska kvällstidningen the Suns senaste opinionsmätning visar att Gordon Browns parti New Labour på åtta månader har backat tjugo procent. Det är enbart hans eget fel. Premiärministern som vid sitt tillträde förra sommaren marknadsförde sig som "tråkig men kompetent" har endast visat sig vara tråkig. Misstagen och skandalerna har avlöst varandra, och Browns anonyma profil har knappast hjälpt till.
Men New Labours stora tapp i opinionen är egentligen inte så spännande. Det verkligt intressanta med the Suns undersökning är i stället att David Camerons konservativa alternativ har skjutit i höjden och med sitt nära femtioprocentiga stöd blivit Storbritanniens överlägset största parti. Hur har detta gått till?

Svaret är att Cameron vågat bryta med det program som de konservativa har vilat på sedan Margaret Thatchers maktinnehav på 70- och 80-talen. Ett program som framför allt var ekonomiskt inriktat och till exempel handlade om att minska det offentliga ägandet.
Men nya tider betyder nya frågor att engagera sig för, har Cameron klokt nog insett. Och därför har han låtit sitt parti rikta in sig på de områden, exempelvis socialpolitiken, som är viktiga för ett stort antal väljare men som borgerligheten länge inte brytt sig om, utan tyvärr med varm hand skänkt bort till vänstern.

Cameron är dessutom en ny sorts konservativ partiledare. Han framstår som en öppen och sympatisk person, i synk med det moderna Storbritannien, som säger sig helst lyssna på folkliga popmusiker som Radiohead. Därmed skiljer han sig kraftigt från flera av sina företrädare.
Det här för naturligtvis tankarna till moderaterna och Fredrik Reinfeldt. Men medan Torypartiet betonar politikens begränsningar och civilsamhällets betydelse är de svenska kollegorna fortfarande upptagna av stora, teknokratiska lösningar.