LEDARE
Gotlänningarna är i stort sett nöjda med Gotland som en plats att bo och leva på enligt SCB:s senaste medborgarundersökning.
Sämre är det med måttet som mäter möjligheten till inflytande i regionen, här blir det IG för faktorerna kontakt, påverkan och förtroende.
När jag läser en insändare av Karin Gauffin, Stenkyrka, i gårdagens GT får jag en talande bild som kanske kan förklara läget.
Karin hade noga planerat en bussresa från hamnen till Stenkyrka när hon kom med båten. Det stod angivet på skylten vid hållplatsen att bussen skulle komma, men ingen kom.
Hon fick ta en taxi.
När hon sedan kontaktar bussbolaget får hon veta att det finns en informell överenskommelse mellan chaufförerna att en annan buss ska ta med resenärer från hamnen upp till busstationen. Här inträffar fel nummer ett. Man kan inte förvänta sig att medborgare ska känna till informella överenskommelser. Informationen måste vara tydlig och anges vid hållplatsen eller när man kollar tiderna på hemsidan.
Karin får en ursäkt och löfte om ersättning för sin taxiresa, 500 kronor, vid regionens kollektivtrafikavdelning. Sedan följer en långvarig dialog med avdelningen om hur mycket hon ska ersättas med. Karin tycker att hon ska ersättas med de faktiska kostnader hon haft eftersom det inte handlat om omständigheter som inte gått att förutse (force majeure). Låter rimligt men denna dialog pågår fortfarande, tre månader efter incidenten och regionen vidhåller att Karin bara ska ersättas med 200 kronor. Under tiden har man också lyckats slarva bort papprena i ärendet.
Det finns ingen anledning att betvivla Karin Gauffins historia. Den är sansad, utan övertoner och aggressivitet.
När regionen lyckas krångla till det och bråka om hundralappar med en person som uppenbarligen inte gjort något fel utan har drabbats av andras sjabbel, då undrar man ju onekligen hur det står till.
I går presenterades en annan rapport med betydelse för upplevelsen av att bo och leva på Gotland. Arbetsförmedlingens prognos för det kommande året. Den visar en ljusning både på riksplanet och lokalt på Gotland. Störst är tillväxten i tjänstesektorn medan störst andel bristyrken finns i offentlig sektor.
Hur de olika politiska blocken analyserar detta lär vi få läsa om de närmaste dagarna även om man kan hoppas att fler och fler börjar erkänna att vissa reformer kanske inte varit helt verkningslösa samt att konjunkturer och världsekonomi påverkar oss, trots politiska insatser.
På Gotland finns de flesta bristyrken i offentlig sektor. Det privata näringslivet ser mer pessimistiskt på den närmaste framtiden vilket är en viktig signal.
Regionens dominerande ställning skapar en obalans i relationerna till medborgarna.
Samtidigt som regionen är den i särklass största arbetsgivaren har den också störst antal arbetsgivare, nämligen Karin Gauffin och alla vi andra som bor och betalar skatt här.