Påsken är en sympatisk högtid, tycker jag. Lång och lugn och den saknar alla de uppskruvade förväntningar som julen dras med.
Men inställningen till påsken har inte alltid varit så avslappnad. Visste du till exempel att påskriset förr brukade användas till att piska varandra på långfredagens morgon? Så påminde man varandra om Jesus lidande.
Då föredrar jag seden med färgglada fjädrar i påskriset. Men den uppstod faktiskt inte förrän på 1930-talet.
Påskäggen är också morbid symbolik från början. Skalet är graven och kycklingen som tar sig ut är återuppståndelsen.
Ja, själva ordet påsk påminner om döden. Det kommer ursprungligen från hebreiskans ord för "gå förbi" och påminner om den tid då egyptierna behövde övertygas om att låta judarna lämna landet. Dödsängeln gick förbi de hus som hade blod över dörren. I de andra husen hälsade han på...
Den judiska påsken kallas ju också på engelska för passover.
Påskkärringarna har också en tråkig historia. Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet dömdes hundratals "häxor" till döden i Sverige. Och då var (tydligen) ändå antalet häxor per capita lägre här än i många andra delar av Europa.
Kanske tillhör du dem som sörjer den långt gångna sekulariseringen i Sverige. Kanske inte. Men vi borde kunna enas om att allt inte var bättre förr.