Gas ökar trycket i Östersjöregionen
Foto: Mats Andersson / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
På måndag skall Fredrik Reinfeldt ta ut Angela Merkel i Harpsundsekan. Men den tyska förbundskanslerns utrikesminister Frank-Walter Steinmeier var här i Sverige redan i måndags. Hur det besöket rapporteras i olika medier är kuriöst. Tyska Deutsche Welle berättar hur Steinmeier efter ett möte med Carl Bildt förklarar att Ryssland gått för långt i Georgien, men Ryssland är en "stor och inflytelserik granne" som inte kan ignoreras.
- Så trots svårigheterna måste vi hålla kommunikationslinjerna öppna med både Tbilisi och Ryssland.
I svenska medier är vinkeln en annan. Där handlar det om att Steinmeier begärt besked om hur den svenska regeringen ser på den rysktyska gasledningen genom Östersjön, den som Nord Stream vill lägga ut strax förbi Gotland.
Så i tyska medier kritiserar Steinmeier Kreml, men i svenska medier skildras hur han går Gazproms ärenden. Och detta vid samma Sverigetripp. Det är till att hålla kommunikationslinjerna väldigt öppna.
Frank-Walter Steinmeier har för övrigt en lång politisk karriär som mannen bakom förutvarande förbundskanslern Gerhard Schröder. Och Schröder är i sin tur styrelseordförande för det rysktyska företaget Nord Stream som vill bygga gasledningen. Bara så vi vet vilka det är Sverige har att göra med.
Den svenska regeringens besked? Miljöminister Andreas Carlgren sade bland annat:
- Det är mycket tydligt att tyskarna vill veta säkert vad det är som spelar störst roll för det svenska ställningstagandet. Och där visade vi att regeringens miljöprövning tydligt är en renodlat rättslig process och handlar om just miljöfrågorna.
Regeringen väger således inte in några säkerhetspolitiska hänsyn i prövningen. Vilket var det besked som Steinmeier ville ha.
Miljöprövningen har visserligen visat sig vara ett svåröverkomligare hinder än vad Nord Stream hade tänkt sig. Men borde man inte göra även en säkerhetspolitisk bedömning av klokskapen i att upplåta svenskt vatten åt infrastruktur som garanterat har säkerhetspolitiskt intresse för Ryssland?
I och med krisen i Georgien har det börjat gå upp för regeringen att Sveriges försvars- och säkerhetspolitik vilar på oriktiga och överoptimistiska antaganden om framtiden. Förhoppningsvis kan denna insikt mogna och omsättas i praktiska beslut med realistiska förutsättningar.