Byggnadsnämndens ordförande Bo Björkman (S) talade i onsdagens GA om sin skepsis inför Johan Hellströms långtgående byggplaner för Furillen.
– Jag tyckte redan från början att planen var för omfattande. Det gäller att hitta en balanspunkt i det här.
Mitt intryck är ju inte att Byggare Bos försiktighet har varit med hela vägen. Den har liksom ökat i takt med att protesterna har tilltagit. Men det är ju i och för sig inte förbjudet att ta intryck av opinioner och argument.
Mats-Ola Rödén gav uttryck för en helt annan syn i gårdagens GA. Planförslaget är i huvudsak bra som det ser ut efter byggnadsnämndens justeringar och det finns ingen anledning att (som Björkman vill) skicka ärendet vidare till regionstyrelsen för beslut.
Jag kan ju inte veta, men jag misstänker att regionstyrelsens ordförande Åke Svensson föredrar att partikamraten Bo Björkman inte dumpar denna heta potatis i regionstyrelsens knä. Planprogrammen brukar ju tas av byggnadsnämnden och nämnden måste ju vara förmögen att hantera heta potatisar även när dess ordförande har kalla fötter.
För övrigt har ju regionstyrelsen redan yttrat sig om planprogrammet och givit instruktioner till byggnadsnämnden, vid mötet den 27 mars. Av protokollet framgår det bland annat:
"Regionstyrelsen tillstyrker planförslaget men betonar vikten av att stor försiktighet ska iakttas där varje ny planerad exploatering ska föregås av noggranna avvägningar mot de hot mot öns natur- och kulturvärden den
föreslagna exploateringen kan föra med sig. Detta avser särskilt områdena Åsen och Leviken kring placering och omfattning.
Planen måste tydligt beskriva hur man beaktar riktlinjerna i Översiktsplanen Bygg Gotland."
Behöver byggnadsnämnden mer handhållning än så?
Själv har jag skamligt nog ännu inte hunnit bilda mig en bestämd uppfattning i frågan om planen för Furillen. Men jag är ju fortfarande så ilsken över hur planerna för Björn Ulvaeus studio grusades, att ryggmärgsreflexen säger mig att alla nya byggplaner per definition är bra. Den typen av instinkter är ju dock inte någon bra vägledning för att bedöma nya projekt.
Något jag däremot har en mycket bestämd uppfattning om är hur argumentationen mot Furillenplanerna bedrivs. Det förekommer invändningar mot planerna som är fullkomligt ovidkommande. Som att Johan Hellström betalade ett förhållandevis lågt pris när han köpte marken eftersom det då inte var aktuellt med den typ av exploatering som han nu vill genomföra.
Kanske det. Men det är inte förbjudet att göra bra affärer. Det är klart att värdet på mark kan stiga kraftigt om det öppnas nya användningsmöjligheter. Det kan vara lönande för en markägare att få byggnadsnämnden, Regionen och länsstyrelsen med sig. Liksom det kan vara förödande när det går en emot. Men detta kan väl i sig inte vara ett argument mot exploatering. Det kan på sin höjd vara ett argument för att vara avundsjuk.
Planerna för Furillen ska bedömas på sina egna meriter. Vad marken kostade förra gången den bytte ägare har ingen plats på en sådan meritförteckning.