Funkar de rödgröna som skolansvariga?

Fackeltåg i Lärbro. December 2011.arkivFOTO: HENRIK RADHE

Fackeltåg i Lärbro. December 2011.arkivFOTO: HENRIK RADHE

Foto: Henrik Radhe

Politik2012-03-09 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Fårösundsskolans skolarbetsgrupp ställer en fråga på insändarsidan i GA i dag. "Kan Bisse Carlsson fungera som grundskolechef efter detta agerande?" Gruppen syftar på en intervju i GA 2 mars, där Bisse Carlsson varnade för en flerårig skolkris där många landsbygdsskolor fortfarande är nedläggningshotade, trots barn- och utbildningsnämndens beslut att behålla alla skolor utom en.

Men till vem ska denna förtroendefråga ställas? Vi väljare röstar. Vi utser då, via personvalet men främst via partivalet, våra förtroendevalda representanter. Och partierna och de valda utser ledamöter till Region Gotlands nämnder med mera. Och tjänstemännen svarar inför dessa våra förtroendevalda.

Så frågan ska väl ställas till Brittis Benzler och Åke Svensson, till exempel.

Är de nöjda med hur Bisse Carlsson uttalat sig, skött sitt uppdrag, förberett beslut och förslag? Och gillar man inte det svar de ger, så är det av dem som ansvar ska utkrävas.

När det gäller skolan så var det väl lite så och så med beslutsunderlagen, men jag är personligen tacksam över om det finns tjänstemän som påminner politikerna om det längre perspektivet och om att nämndens beslut inte var långsiktigt. Som påminner om realiteter som att det finns ekonomiska och praktiska problem kvar att lösa.

Detta är ju inte heller något som nämndens ordförande Brittis Benzler förnekar. Så Bisse Carlsson har ju huvudsakligen bara gjort en lägesbeskrivning. Uttalandet att hon, vid en ny förfrågan, skulle lämna samma nedläggningsförslag en gång till var väl däremot inte så smart.

Frågan vi borde ställa oss är om vi har förtroende för hur de rödgröna skött skolfrågorna hittills? Jag är förvånad över hur valhänt styret hittills har varit.

De har nu ett par år på sig för att finna en långsiktigare lösning som garanterar utbildningens kvalitet samtidigt som skolan svarar mot regionpolitiska krav om rimliga förutsättningar för landsbygden. Det blir en svår uppgift att finna en samförståndslösning som inkluderar landsbygdens företrädare och som sannolikt måste innehålla ett mått av omorganisation. Men jag hoppas verkligen att de går i land med den.