Fria rörligheten inom EU kräver bättre socialt skydd
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det står klart sedan den första tvåårsperioden för övergångsreglerna löpte ut vid månadsskiftet april/maj 2006.
Europafackets generalsekreterare John Monks välkomnar att EU:s arbetsmarknad nu öppnas för fler medborgare. Sedan första maj är det sju av de femton gamla EU-medlemmarna, som öppnat sina gränser för arbetskraft från de nya medlemsländerna i östra Europa.
Sverige, Storbritannien och Irland införde aldrig några restriktioner. De får nu sällskap av Finland, Spanien, Portugal och Grekland. Övriga länder - förutom Tyskland och Österrike - kommer dock att lätta på övergångsreglerna efter hand.
Arbetskraftens rörlighet
I ett uttalande välkomnar generalsekreterare John Monks i EFS/ETUC denna utveckling. Han påpekar att öppnandet av gränserna i år sammanföll med firandet av första maj och att EU utlyst 2006 till europeiska året för arbetskraftens rörlighet.
- Nu kräver Europafacket att den fria rörligheten också ska följas av bättre socialt skydd, säger Monks.
Den ansvariga EU-kommissionären för sysselsättning och sociala frågor, tjecken Vladimir Spidla, har beskrivit detta som ett stort steg framåt för den fria rörligheten. Han påpekade att Tyskland beviljat 500 000 arbetstillstånd sedan 1 maj 2005 - lika många som Storbritannien och Irland tillsammans - och att man därför knappast kan säga att landet agerar emot den fria rörligheten.
Nästa översyn av reglerna ska göras sista april 2009. Medlemsländer som då fortfarande anser att det finns risk för allvarliga störningar av arbetsmarknaden kan få förlänga sina begränsningar i ytterligare två år.
Men 2011, sju år efter östutvidgningen av EU, ska den fria rörligheten gälla alla de nuvarande 25 medlemsländerna.
Som framgår av EU-kommissionens rapport om den två-åriga utvidgningsperioden (2004-2006) blev utvecklingen med de tio nya medlemsländerna både en politisk och ekonomisk succé.
Högre levnadsstandard
Innevånarna i de nya medlemsländerna har får allt högre levnadsstandard. I genomsnitt har deras tillväxt varit 3,75 procent de senaste åren. Det är bättre än de gamla EU-medlemmarna som bara vuxit med 2,5 procent under samma period (1997-2005).
Ett aber i sammanhanget är dock att arbetslösheten är betydligt högre i de nya medlemsländerna, 13,4 procent i snitt, jämfört med de drygt fem procent över genomsnittet för EU som helhet.