LIBERAL KOMMENTAR
I affärerna dras våra blickar till de röda prislapparna. Reor och extrapriser varvas med specialerbjudanden, som alla handlar om samma sak: Mesta möjliga vara till lägsta möjliga pris. Gärna tre till priset för två. Eller varför inte en cykel på köpet?
Men lockpriseran kan vara på väg mot sitt slut. Enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen står vi inför ett tydligt trendbrott, där allt fler väljer kvalitet och matupplevelser framför lågprisprodukter (DN, 20/2). Samtidigt ökar antalet företag som skyltar med att de tar socialt ansvar, exempelvis genom att stödja välgörenhetsorganisationer eller enskilda projekt (DN, 6/2).
Den parallella utvecklingen är troligtvis ingen slump. Coops undersökningar visar att många likställer ekologisk mat med hälsa och vill veta varifrån maten kommer. Det vittnar om ett nyfött intresse och engagemang, inte bara för pris och smak, utan för hela produktionskedjan, och i förlängningen även för producenterna.
”Det justaste företaget vinner,” som Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter, uttryckte saken på miljö- och hållbarhetskonferensen Sustainability Day i Göteborg förra veckan. Hans förhoppning får stöd av före detta jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, i dag hållbarhetschef på teknikkonsultföretaget ÅF, som menar att socialt ansvarstagande numera inte bara är en social fråga, utan även kan fungera som en del av ett företags affärsidé. Det handlar om ethos, logos och pathos – förtroende, förnuft och känsla – samma faktorer som i den klassiska retoriken, vilket Pär Larshans, hållbarhetschef på hamburgerkedjan Max, påpekar under konferensen.
Men minst lika viktigt som förnuft och känsla är enkelhet och tydlighet. Prispressen beror inte bara på snålhet, utan på att pris är enkelt att jämföra. Såväl totalsumman som kilopriset står på hyllkanten. Det gör inte en produkts miljöpåverkan eller producentens samhällsengagemang, vilket dels gör varorna svåra att jämföra, dels försvårar för konsumenterna att kontrollera att företag lever upp till sina intentioner.
Här står dagligvaruhandeln inför en gigantisk utmaning. Många konsumenter är uppenbarligen villiga att betala för ansvar och kvalitet, men inte utan garantier. Om samhällsansvar – så kallat CSR – ska kunna bli en betydande faktor i dagligvaruhandeln, behövs ett enkelt, enhetligt och transparent mätverktyg, så att kunderna vet att de får vad de betalar för.
”Business as usual is not an option,” har FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon sagt om framtidens livsmedelsproduktion. Han har stöd av så väl forskare som konsumenter, och det är hög tid att livsmedelsbranschen börjar dra sitt strå till stacken för att underlätta omställningen. Exempelvis genom att locka med renommé i stället för rabatt.