Försvar och kärnkraft för Finlands säkerhet
Med försvar och kärnkraft ska Finland fortsätta blomstra. Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det finns inget stöd för att avskaffa den allmänna värnplikten, och nyligen godkände riksdagen med stor majoritet tillstånd för att öka kärnkraftskapaciteten med två nya privatfinansierade kärnreaktorer.
Den allmänna värnplikten hör samman med bibehållandet av regionförsvaret. Givetvis skulle Ryssland i en tänkt framtida konfliktsituation snabbt kunna ockupera Finland. Regionförsvarets uppgift är dock att fungera avskräckande genom sätta ett högt pris på en ockupation. Det är inte möjligt för ryskt pansar att rulla in i Finland lika ostört som 2008 i Georgien. Det finska flygvapnet med högteknologiska amerikanska Hornet-jaktplan utgör ett utmärkt stöd för de regionala förbanden.
Den finska elförsörjningen baserar sig till endast 25 procent på kärnkraft (Sveriges siffra är 50 procent) vilket har skapat beroende av kolkondens och elimport från Ryssland. Då utnyttjande av stenkol och torv har fördyrats av EU:s utsläppshandel, och de förnybara energikällorna absolut inte räcker till, har utbyggnad av kärnkraften fått stort politiskt stöd, även om folkopinionen fortfarande är tveksam.
Det gröna regeringspartiet och vissa medlemmar av andra regeringspartier fick rösta emot i riksdagen utan att bli utslängda från regeringen. Kärnkraftsbeslutet fick överraskande stort stöd av vänsterpartierna, eftersom det starka industrifacket uppfattade beslutet som en positiv signal för investeringar i landets tunga industri.
Även om dagens Ryssland är en pålitlig energileverantör är det faktum att en importerad eleffekt på 1500 MW (motsvarar tre äldre kärnreaktorer) under vintern inte upplevs som trevligt. Samtidigt är det ett faktum att den finska skogsindustrins mest konkurrenskraftiga enheter är de på högutbytesmassa baserade pappersfabrikerna och specialstålfabrikerna, vilka är storförbrukare av el.
De nya kärnrektorerna byggs dels av kommunala energibolag och dels av industrin som föredrar egen elproduktion framom import av rysk (kärnkrafts)el.
På finska internetsidor får man läsa en del ironiska kommentarer om Sveriges försvarspolitik i stil med att Sverige även tidigare har gömt sig bakom ryggen på de finska soldaterna. Jag brukar kontra med att påminna om Sveriges stora materiella och moraliska stöd (även med frivilliga soldater) för Finland under kriget. Min far, som var förbindelseofficer, bevittnade Boforskanonernas mördande träffsäkra eld under avvärjningsstriderna år 1944.
I Finland har vi länge förväntat att Sverige backar från sin gamla kärnkraftslinje. Detta har också skett, eftersom Sverige nu godkänner ersättande investeringar. Då Sverige varken är beroende av elimport eller av kolkondens finns det knappast motiv för att höja den svenska kärnkraftskapaciteten från dagens höga nivå.