Försiktig budget i väntans tider

Intresset var stort. Men det är inte kring budgeten som den politiska striden i kommunen kommer att utkämpas. Arkivfoto: Henrik Radhe

Intresset var stort. Men det är inte kring budgeten som den politiska striden i kommunen kommer att utkämpas. Arkivfoto: Henrik Radhe

Foto: Henrik Radhe

Politik2010-05-11 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Alla var där. Kommunens budgetberednings presskonferens i går var mycket välbesökt. Men innehållet var lite magert. Inte på så sätt att budgeten kännetecknades av kärva ekonomiska tider. Tvärt om, det ser ljusare ut. Men budgetberedning avvaktar med att ta ställning i många frågor. Exempelvis väntar man med att prioritera bland nämndernas önskade investeringar 2011. Vi har den ekonomiska ramen, men tavlan är inte målad än.

Det är väl ganska naturligt att budgetberedningen intar en lite avvaktande attityd ett valår. Vad man än i dag beslutar om 2011, så sker det något den tredje söndagen i september som kan kullkasta alla planer. Valet på Gotland känns lika osäkert som valet i riket.

Driftbudgeten för 2011 ger i sin nuvarande form ett nollresultat. Den kunde ha varit starkare. Delårsrapporten för 2010 förutser ett plus för 2010 på 70 miljoner kronor, bland annat på grund av att skatteintäkterna överstiger prognoserna. Och i förra veckan förutspådde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att kommunala sektorn skulle gå plus 2011, trots att statens tillfälliga konjunkturstöd till kommunerna försvinner.

Gotlands kommun borde under dessa förutsättningar kunna göra ett bättre resultat för 2011 än plus minus noll. Kanske blir det så också. Om man tror att konjunkturen går upp och skatteintäkterna ökar. Å andra sidan finns det beredskap för att i så fall ge nämnderna mer pengar vid budgetberedningen i höst. Det tycker jag verkar oklokt. Kommunerna expanderade kraftigt under de goda åren som föregick finanskrisen, och många gick in i väggen när skatteintäkterna slutade öka som tidigare. Lärdomen av är att kommunerna måste hålla igen så gott det går och inte ta på sig större uppgifter än man orkar bära.

Kommunen förbereder sig nu för framtiden genom att överskottsåret 2010 försöka ta kostnader som kan sänka utgiftsnivån kommande år. Exempelvis avsätter man 35 miljoner för omställningskostnader och satsar fem miljoner extra på underhåll av kommunens fastigheter. På så sätt kan man ta kostnader tidigare och se till att kommunala fastigheters värde varar.

Det vi väntar på nu är en politisk strid om Gotlands framtid. Socialdemokraterna har legat så nära alliansen under mandatperioden att det inte gått att klämma in ett smörpapper mellan blocken. Vi vet egentligen mycket litet om vad vänsteroppositionen vill med framtiden.
Till alliansens fördel talar att den faktiskt har en vision om hur gotlänningarna ska kunna häva sig ur inkomstligans bottenskikt, och att gotländska företag går bäst i landet under en svår finanskris. Och Gotland tar sig hittills genom lågkonjunkturen utan att visa underskott.