Även min fantasi kittlas av de bilder från Östersjöns botten som GA publicerade i går. Om expeditionen har en plats över i ubåten så följer jag gärna med ner och tittar efter vad den där runda lite ovala formen kan vara för någonting.
Men när man spekulerar kring fenomenet så dyker den snart upp, den där ytterst fantasifulla förklaringen som (hittills) aldrig blivit praktik. "Det kan vara ett Ufo!"
Till två tredjedelar kan det för all del Ufo-teorin stämma. Det kan vara ett föremål - O som i "object". Och jo, föremålet är oidentifierat - U som i unidentified. Men jag trodde F:et stod för "flygande" snarare än "försjunket".
Det är naturligtvis formen som får folk att drömma om flygande tefat. Men varför är så många så snabba med att omfamna en förklaring som använts så ofta men som aldrig någonsin har visat sig vara korrekt?
Det är likadant med exempelvis spöken och medier. Framför allt TV4, men även andra kanaler och till och med SVT, sänder program efter program av "dokumentär" typ där man förväntas ta dessa företeelser på allvar. Trots att resultatet ALLTID är så magert att det är genomskinligare än en gast. Trots hundratals år av misslyckade försök att finna bevis.
Det oförklarliga lockar fram teorier om det övernaturliga eller utomjordiska. Men hittills är en sonarbild allt vi har. Kan vi åtminstone inte försöka ta reda på vad det är, innan vi släpar fram ET?