Nu inleder GT presentationerna av kandidaterna för titeln Årets Gotlänning 2012.
Först ut är eldsjälen Ted Ljungqvist i Fårösund som i många år kämpat för vägpriser i gotlandstrafiken. En fråga som haft lite olika angreppssätt genom åren men alltid med samma mål i sikte: Gotland ska inte diskrimineras när det gäller kommunikationer, Gotland är en del av Sverige även om det råkar vara en ö som ligger mitt i Östersjön.
Det stora och det lilla. Det finns många gotlänningar som på olika sätt är värda att uppmärksammas och få uppskattning för sitt arbete.
I fjol var det Mikael Erixon i Stenkyrka som till slut utsågs till Årets Gotlänning av GT:s läsare. En sann entreprenör som genom sitt arbete skapar både liv och service på den gotländska landsbygden.
Vilka fler kandidater som tävlar om årets titel får ni se de kommande dagarna.
Vi är ganska bra på att sänka idéer och förslag här på ön. En del hävdar att det är typiskt gotländskt. Att hellre säga nej än ja. Att hellre säga "det går aldrig" än "det kanske går!".
Det tror inte jag. Jag tror det är så på alla mindre orter där alla känner alla. Spänner man bågen och misslyckas så är det inte något som försvinner i glömska. I en småstad eller på en liten ort kan man inte försvinna i mängden. Oftast på gott men ibland på ont.
Däremot är det inte riktigt gotländskt att framhäva nån framför nån annan. Därför är det bra att vi har börjat öva oss på det.
Att låta människor glänsa är både vackert och ger ringar på vattnet. Förebilder och eldsjälar inspirerar oss andra att försöka vara bättre människor. Oavsett om det handlar om idrott, företagande, kultur, föreningsliv eller att vara en medmänniska.
Det finns redan många och det finns plats för fler.